Gräns podcast

Player FM - Internet Radio Done Right

59 subscribers

four 年前前追加した

コンテンツは Gräns and Sveriges Radio によって提供されます。エピソード、グラフィック、ポッドキャストの説明を含むすべてのポッドキャストコンテンツは、Gräns and Sveriges Radio またはそのポッドキャストプラットフォームパートナーによって直接アップロードされ、提供されます。誰かがあなたの著作物をあなたの許可なく使用していると思われる場合は、ここで概説されているプロセスに従うことができますhttps://ja.player.fm/legal。

<div class="span index">1</div> <span><a class="" data-remote="true" data-type="html" href="/series/this-is-womans-work-with-nicole-kalil">This Is Woman's Work with Nicole Kalil</a></span>

1
This Is Woman's Work with Nicole Kalil

購読解除

約 2 日前2d ago

購読解除

ウィークリー+

Together, we're redefining what it means, looks and feels like, to be doing "woman's work" in the world today. With confidence and the occasional rant. From boardrooms to studios, kitchens to coding dens, we explore the multifaceted experiences of today's woman, confirming that the new definition of "woman's work" is whatever feels authentic, true, and right for you. We're shedding expectations, setting aside the "shoulds", giving our finger to the "supposed tos". We're torching the old playbook and writing our own rules. Who runs the world? You decide. Learn more at nicolekalil.com

Gräns

シリーズのホーム•Feed

Gräns är en podd om försvar och om hoten mot Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Karin Lindblom

190 つのエピソード

#Gräns #Internationella relationer #Nyheter #Politik #Samhällen #Sveriges Radios

Gräns

59 subscribers

updated 約 8 日前

シリーズのホーム•Feed

Gräns är en podd om försvar och om hoten mot Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Karin Lindblom

190 つのエピソード

#Gräns #Internationella relationer #Nyheter #Politik #Samhällen #Sveriges Radios

Tutti gli episodi

1
Så beväpnade Sverige Ukraina i hemlighet 29:19

約 8 日前29:19

「あとで再生する」

リスト

気に入り

気に入った

29:19

Att bara ge vapen har liten effekt på slagfältet. Sverige har därför i största hemlighet utbildat flera hundra Ukrainska soldater på Sveriges mest avancerade vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över tre år har Sverige skickat vapen till Ukraina, i början var det främst enskilda vapen som pansarskott som är relativt enkelt att använda. Men Ukraina behövde tyngre och mer avancerade vapensystem. Det hade Sverige och man var villig att donerade dem. Men för att ge effekt på slagfältet räcker det inte bara med att ge vapen, Ukrainarna behövde utbildas. – Det var ett stort skifte att gå ifrån att skänka enskilda vapen till att ge bort ett helt sammanhängande system, och bidra med det utbildning, säger Karl Engelbrektson, idag pensioner men som under 2022 var Arméchef och central i Ukrainastödet. Den första utbildningsinsatsen skedde redan hösten 2022 på luftvärnssystemet Robot 70 som Sverige samma höst beslutat att donera till Ukraina. Därefter följe utbildningar på Stridsfordon 90, Stridsvagn 122 och artillerisystemet Archer. Och förmågan att utbilda stora skara människa är nåt den svenska försvarsmakten är väl lämpad för. – Tack vare vårt värnpliktssystem så har vi en gedigen tradition i att utbilda civila människor för militärt syfte, säger Engelbrekson. Men det finns flera stor och avgörande skillnader mellan att utbilda svenska värnpliktiga jämfört med ukrainska soldater. En är skicket på en del av ukrainarna: – Där var de som kom mer eller mindre direkt från fronten. De var väldigt trötta och vissa led av PTSD och hade varit med om en hel del hemskheter, säger en av instruktörerna som utbildade på Stridsfordon 90. Att lida av PTSD är såklart inte bra för den som ska genomgår en avancerad utbildning, men det är inte heller tandvärk. – Vi var tvungna att genomföra operation Tandfe, och ta hand om tandhälsan på framförallt de äldre soldaterna, För det går inte att genomföra en utbildning om du har tandvärk, säger Joakim, som utbildade Ukrainare på Stridsvagn 122. Så det fanns ett flera hinder innan ens själva utbildningen kunde starta. En annan svårighet är att all utbildning ska ske i hemlighet. Och det det kunde vara svårare än man först förutsätt, för hur förser man 100-tals stor konsumenter av cigaretter utan att det märks? – Vi försökte sprida ut inköpen. Du kan ju inte komma och köpa hundra limpor cigg på en ICA -butik utan man får köra runt på stan och handla på olika ställen. Men den kanske största och svåraste skillnaden jämfört med en traditionell värnpliktsutbildningen var tidspress. – Vi behövde komprimera utbildningen och skära bort sådant som inte är absolut nödvändigt. [Vad är det de här killarna måste kunna för att överleva? Eller ännu hellre, vad måste de kunna för att bli farliga för fienden? I Sverige utbildas man att strida i större förband, men är svårt och tar tid. Så det togs bort. – Utan vi skulle utbilda besättningar som kunde jobba tillsammans i sin stridsföringsgrupp som vi kallar det. Alltså ha förståelse för vagnen och kunna hantera den. När det kommer till själva krigandet eller stridandet skulle Ukraina själv stå för den metoden. Den här tidspressen berodde på att Ukraina är i desperat behov av allt de kan få. Men efter en del diskussioner kom uppdraget att ändras. – Vi kan inte bara skicka avancerad materiell i händerna på människor och så ska man själv klura ut hur man strids tekniskt och taktiskt använder detta, säger Resultat i kriget Det går att följa kriget i Ukraina väldigt detaljerat, nästan på individnivå. Och de svenska instruktörerna har sett hur färdigheter från utbildningarna används i kriget. – Jag har ju sett att de har använt robot 70 mot [29:07] KA -52 som är en rysk attackhelikopter till exempel, säger Fredrik som var instruktör på Luftvärn. – De filmerna jag tagit del av visar att de vet hur man krigar med stridsvagnarna, säger stridsvagns instruktör Joakim. Men han har också sett flera exempel där Ukrainarna stridit på ett sätt de inte blivit tränade i. – När kriget har tagit en vändning åt det statiska där nyttjar de inte stidsvagnen genom att göra avgörande pansaranfall utan de använder stridsvagnarna för att ge understöd, det är kanoner som man flyttar fram och skjuter understödjande eld med, säger Joakim. Känslosamt Exakt hur lång utbildningen Ukrainarna fick i Sverige är hemlig. Men även om den var avsevärt kortare än det dryga år ett värnpliktig får så har mötet med de Ukrainska kollegorna satt spår och gjort att kriget kommit närmare. – Om man tittar på en nyhetssändning och man ser stridsvagn 122 i Ukraina och jag vet att jag har suttit i den, jag har utbildat den personen som syns i TV eller vilket media då kommer kriget lite närmare, säger Joakim. Instruktörerna på de övriga vapensystemen ger en liknande bild. – Vi försöka verkligen ge dem alla förutsättningar för att de ska lyckas med sin uppgift. Och att då se de åka iväg, då vet man att nu är det liksom, det är nu de ska göra sitt och alla kommer inte komma tillbaka. TEXT: Kalle Glas Medverkande: Joakim, Kapten och stridsvagns instruktör vid Markstridsskolan i Skaraborgs regemente Fredrik, Fanjunkare, utbildningsansvarig vid Halmstad Luftvärnsregemente Anonym instruktör på Stridsfordon 90 Karl Engelbrektson, Generalmajor och tidigare Arméchef. Claes Aronsson, Programledare Kalle Glas, Programledare och Producent LJUD: SR, CNN och Försvarsmakten…

1
De är först på plats om Ryssland anfaller Sverige 28:22

約 22 日前28:22

28:22

Hemvärnet har kallats gubbdagis men faktum är att de 23 000 frivilliga soldaterna spelar en allt större roll i skyddet av Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När man hör ordet Hemvärnet kanske ens tankar går till den klassiska filmen Repmånaden. Gubbar som hellre går på krogen än att övar strid. – Jag tror många har den här gamla bilden av Hemvärnet, att vi går omkring med grå uniformer och sliten utrustning, men det är precis tvärtom. Vi har toppmodern utrustning, säger Lars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef i gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Det kanske inte är så konstigt att Hemvärnets status och utrustning uppdaterats. För Hemvärnets roll i skyddet av landet har fått en ny och större betydelse i och med Nato-inträdet. För nu kanske en stor del av de svenska förbanden behövs utomlands. – För att nu så bedömer vi att striderna kanske inte kommer att vara på svenskt territorium, utan det är ju mer österut, kanske Finland eller i de baltiska länderna, och då får vi såklart ett mycket större ansvar för territoriet hemma, säger Rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede. Att försvaret av Sverige inte längre upphör vid riksgränsen har gjort att Hemvärnet ändrat sitt tankesätt på många olika sätt. Ett tydligt exempel är hur man nu måste omvärdera broförbindelserna över Torneälven som kommer vara viktiga för logistiken österut. – Våran tidigare uppgift med de här broarna var ju att bevaka dem och vara beredd att förstöra dem. Nu ska vi alltså hålla de här broarna till vilket pris som helst, säger Lars-Gunnar Lundström. Hemvärnet viktiga i början Hemvärnet består till stor del av frivilliga soldater som skrivit kontrakt med försvarsmakten om att få ersättning för att öva fyra till åtta dagar per år. Om det blir krig eller krig måste dock de som gått med i Hemvärnet ställa upp - då gäller plikten. Förutom att hjälpa till vid kriser som skogsbränder är uppgiften att snabbt kunna bevaka och skydda, i strid eller på annat sätt, förutbestämda platser i ens närområde. På den punkten skiljer sig Hemvärnet från det som kallas fältarmén. – Armén rör sig över stora områden. Hemvärnet är mer lokalt och löser uppgifter där det behövs på plats, säger Johan Granholm, lärare vid Försvarshögskolan och även instruktör inom Hemvärnet. Hemvärnet har inte lika tunga vapensystem som armén och det är inte tänkt att de ska lösa lika kvalificerade uppgifter. Styrkan ligger inte i eldkraft utan i att de kan vara på plats snabbt och utföra sitt jobb. – För min del så börjar leda vår bataljon inom en timme och inom 24 timmar så ska hela vår bataljon vara ute på plats för att kunna utföra tilldelade uppgifter. Och det här ska vi ha kraft att lösa den här uppgiften i 90 dagar inledningsvis, säger Lundström. Betydelsen av att snabbt kunna vara på plats blev tydlig vid Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24:e februari 2022. En viktig nyckel i den ryska planen var att ta flygplatsen i Hostomel utanför Kiev för att snabbt kunna flyga in mängder med soldater och stridsfordon i Ukraina, men drygt 200 ukrainska soldater bjöd på hårt motstånd och grusade den ryska planen. – Det var hemvärnet i Ukraina som stoppade framryckning mot Hostomel vilket gav armén tid att tillföra andra förband som slutligen var de som kunde stoppa den stora framryckningen mot Kiev. Det var hemvärnet som stod först och stoppade de första kolonnerna, säger Johan Granholm. Text: Kalle Glas, Gräns Ljudklipp från: SR, Youtube Medverkande: Laura Swaan Wrede, Rikshemvärnschef Lars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef för gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Johan Granholm lärare vid Försvarshögskolan och instruktör inom Hemvärnet. Claes Aronsson, Programledare Kalle Glas, Programledare & Producent…

1
Så kan Europa stå upp mot Putin på egen hand 29:22

5 weeks前29:22

29:22

Tusentals miljarder sätts i rullning när Europa ska försvara sig utan USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU är inte känt för att agerat snabbt och enat, men det är just vad som händer nu. Nyligen beslutade kommissionen att EU ska satsa ofattbara 9 000 miljarder kronor på militär upprustning. – Man måste lite trolla med knäna för att få fram pengar, säger Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier. Det stora trolleritricket, som skapar 80 procent av alla pengar i den här historiska satsningen, är att EU:s budgetregler slängs ut genom fönstret. Nu är det fritt fram för länder att låna och gå med budgetunderskott - så länge pengarna används till försvaret. Och flera stora länder som Frankrike och Tyskland bedöms lägga 3.5 procent av BNP på försvaret i slutet av det här året. Klart över Natos nuvarande krav på 2 procent. – Det sägs lite på skämt att i Volkswagenfabrikerna i Tyskland, där man nu har problem med försäljningen, kanske man kommer producera stridsvagnar istället, säger Engberg. EU agerar i chock Det som skakat om EU är insikten att USA allt mer ser ut som ett land vars intresse inte längre är Europas säkerhet, men redan för 25 år sen började USA flytta säkerhetspolitiskt fokus från Europa till Kina. – Det där har vi vetat så vi borde ha ställt om tidigare men det är ju inte EU:s fel i första hand utan det är ju den stämning som varit rådande i Europa, säger Engberg. EU är vad medlemsländerna gör det till. Det räcker att kolla på hur Sverige förhållit sig till hoten i sin omgivning dom senaste 20 åren för att förstå varför EU inte agerat mycket tidigare och rustat upp. – På det övergripande planet har vi massa saker som vi hoppas att Ryssland skulle bli. En demokrati, en rättsstat och så vidare, men jag tror att fundamentalt så vill vi egentligen bara vara i fred för att utveckla vårt samhälle och vårt välstånd, säger Oscar Jonsson som forskar på rysk krigföring vid Försvarshögskolan. Medan Sverige mest vill vara ifred så har Ryssland helt andra planer. – De ryska målen är ju extremt expansiva. Man vill göra om världsordningen tillbaka till en tid då liksom stormakterna dikterar. Slå tillbaka i alla domäner Ryssland är ett militärt hot mor Europa, men ekonomiskt är EU överlägset. Ett faktum Europas länder borde bli bättre på att utnyttja. Ett sätt att göra det på är pressa den ryska skuggflottan. – Rent konkret skulle man kunna sanktionerar fartyg men också genomföra inspektioner. Det finns sätt att i alla fall göra den långsammare eller sinka den, säger Emil Wannheden som är nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Ett annat ekonomiskt vapen skulle vara att använda de frusna ryska pengarna som beslagtogs i början av den storskaliga invasionen. – Man har de här frysa reserverna på ett konto så man får ränta på de här pengarna helt enkelt och det är ju ganska mycket pengar nästan 300 miljarder dollar så att det blir ju en del en slant i ränta också och den avkastningen ger man då till Ukraina sen är diskussionen om man ska ta hela summan då och ge till till Ukraina för Ukrainas återuppbyggnad. Fast det räcker inte med pengar, det behövs också en strategi. Det är tydligt att Sverige saknar en strategi för att möta Rysslands allt mer hotfulla agerande. Ett exempel är de många hybridattackerna som sker relativt ostraffat. – Man kallar upp en ambassadör och skäller ut vederbörande. Bland det mest intensiva är att utvisa underrättsofficerare som är här under täckmantel, men inte ens det är ju speciellt avskräckande, säger Oscar Jonsson. Avskräckningens principer kan brytas ner i tre delar: bygga förmåga, bli villig att använda förmågan och till sist att motståndaren vet om det här. Gör ni x kommer vi svara med y. – Det är någonting som jag tror är viktigt i strategin. Handling är det som den ryska ledningen lyssnar på, inte ord. Det är inte att vi säger att någonting är oacceptabelt eller oansvarigt som gör att någon kommer förändra sitt agerande, utan det är vad för praktiska konsekvenser en handling får. EU:s plan EU vill effektivisera inköpen av vapen, ammunition och annat försvarsmateriel. – Kommissionens plan det är att man ska samordna beställningarna inom den europeiska unionen mellan medlemsstaterna och sedan göra gemensam upphandling av olika system men också stimulera produktion, forskning, utveckling, säger Katarina Engberg. Ett området som är prioriterat för kommissionen är utvecklingen av luftförsvar både vad gäller satelliter och luftvärn, två områden där Europa idag är väldigt beroende av USA. Ett problem för EU-familjen är att alla länders försvarsindustrier inte kan få del av lika mycket pengar, och göra samma saker. Det kommer finnas vinnare och förlorare. – Vi kanske måste slå ihop företag, vilka ska då få ge sig? Vi kanske måste lägga beställningen i ett land istället för ett annat och det är inte svårt att föreställa att det skapar stress i systemet. Så det skulle jag säga att där finns det då många hinder att övervinna, säger Katarina Engberg. MEDVERKANDE: Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps. Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring. Emil Wannheden, nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Claes Aronsson, Programledare Kalle Glas, Programledare & Producent. LJUD: Sveriges Radio, SVT, DW, Daily Mail, Försvarsmakten, Welt, Europaparlamentet…

1
Putins nästa steg om Trump mäklar fred 29:56

7 weeks前29:56

29:56

Trumps försök att agera fredsmäklare splittrar västvärlden. Och om det blir ett avtal som gynnar Ryssland kan Sverige stå näst på tur att attackeras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under sin presidentvalskampanj lovade Donald Trump att avsluta kriget i Ukraina på hundra dagar. Ett vallöfte han menade allvar med, men det är bara en huvudstad i Europa som verkar jubla. – Moskva har svårt att dölja sin förtjusning över den här händelseutvecklingen. Det Trump gör är att bekräfta deras världsbild om hur världen är beskaffad, säger Maria Engqvist, analytiker på Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets Forskningsinstitut. Det här har fått analytiker att dra historiska paralleller, bland annat till Münchenöverenskommelsen 1938. Hitler ville införliva en del av Tjeckoslovakien i det tyska riket. Krav som flera länder, med Storbritannien i spetsen, gick med på. Tjeckoslovakien fick inte ens vara med vid förhandlingarna. – Tanken var ju såhär: det här är det sista han vill ha och sedan har vi säkrat fred i Europa. Men det var i princip tvärtom, säger Fredrik Wesslau forskare vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet. Några månader senare invaderade Tyskland Polen och andra världskriget var ett faktum. En annan historisk fredsförhandling som det går att dra paralleller till är Jalta-konferensen som hölls i andra världskrigets slutskede 1945. Stormakterna, USA, Storbritannien och Ryssland, gjorde upp om hur världens skulle delas upp. Stalin kunde nöjt åka hem till Moskva med vetskapen om att hans land fått en rejäl buffertzon i Europa. – Och jag tycker man ser de tendenserna i Trump-administrationen, att det är såhär de ser världen. Och det är mycket möjligt att det kommer bli en slags överenskommelse mellan Washington och Moskva när USA säger okej, såhär, Östeuropa, Ukraina, det tillhör Rysslands intressesfär, vi har inget där att göra, säger Wesslau. Nato svajar Ukraina känner sig överkörda, men det gör även övriga Europa. Och en fråga som börjat ställas allt mer är hur intresserade Trump och USA är av Nato. – Trump har ju tydligt uttalat att Europas säkerhet är Europas problem. Så man kan fundera på om USA skulle ställa upp i någon större omfattning. Det är den ena biten. Och sen har vi då kärnvapenavskräckningen. Och det kan bara bli rena spekulationer. Gäller den fortfarande eller gäller den inte?, säger generalmajor Karlis Neretnieks som varit brigadchef inom Försvarsmakten och även rektor på Försvarshögskolan. Europa har på senare år börjat rusta upp ganska ordentligt. Men enligt många bedömare är det både för lite och för sent. Som ett exempel kan man titta på produktionskapaciteten av artillerigranater. Ryssland tros kunna producera fem miljoner per år, medans Europa väntas kunna komma upp i 720 000 per år, men först 2028. Hotet mot Sverige Det finns en risk att Ryssland kommer ut ur Ukrainakriget som vinnare samtidigt som Nato är försvagat. Det skulle betyda att Ryssland kan flytta stora mängder soldater och materiel från slagfälten i Ukraina till andra områden. – Då kan man frigöra i storleksordningen, kanske 200 000 man och 2 000 stridsvagnar. Man kanske kan frigöra två- till tretusen artilleripjäser, säger generalmajor Karlis Neretnieks. Risken är att Ukraina utsätt för en attack igen, men även andra länder riskerar att attackeras. Ett område som pekas ut är Baltikum men för att lyckas med den operationen måste Ryssland först ta Gotland som kommer vara en viktig bas för att hjälpa till att försvara Baltikum. – För att se till att de inte kan få den hjälpen. Så är den naturliga [21:36] åtgärden att bygga någon sorts. Ska vi kalla det för mur. Genom Östersjön på ett eller annat sätt. Alltså hindra så att NATO inte kan flyga över Östersjön. Inte köra fartyg över Östersjön. Och det gör [21:51] man. I första hand genom att ta Gotland naturligtvis, säger generalmajor Karlis Neretnieks. TEXT: Kalle Glas MEDVERKANDE: Claes Aronsson, Programledare Kalle Glas, Programledare och producent Karlis Neretnieks, generalmajor, före detta rektor på Försvarshögskolan och före detta brigadchef. Fredrik Wesslau, forskare på centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet. Maria Engqvist, analytiker på Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets forskningsinstitut. Ljud från: SR, Lex Fridman Podcast, 10 Downing Street, Brittanica, British Pathé, Dokumentären The Peace of Paper, Disrupting russian´s artillery supply chain - Wilson Center.…

1
Det förbjudna vapnets återkomst 29:47

9 weeks前29:47

29:47

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar. Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare. – Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta. Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt. – Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch. Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts. – De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander. Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut. Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet. Förbjuder vapnet Genom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud. – Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander. Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige. Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90. Det svenska klustervapnet Bombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner. Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på. – Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare. – Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI. Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012. Länder slopar förbudet I mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention. Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret. Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större. – Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper. Kalle Glas, Gräns MEDVERKANDE: Claes Aronsson, Programledare Kalle Glas, Programledare och producent Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch. Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X…

1
Så kan spelet om Grönland bli ett hot mot Sverige 29:04

11 weeks前29:04

29:04

Om USA kopplar ett starkare grepp om Grönland kan det få konsekvenser som märks även i Sverige. Det kan också splittra Nato. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter Donald Trumps uttalande om att Grönland borde tillhöra USA har den danska regeringen lovat att satsa motsvarande 23 miljarder kronor på försvaret av Grönland. Den danska statsministern har också gjort en turné genom Europa för att få stöd från andra Natoländer. Trumps uttalande tas på större allvar den här gången än 2019. – Det är ju oroväckande att detta är någonting som kommer så pass tidigt in i den nya Trump-administrationen, säger Anna Wieslander som är Noreuropachef på tankesmedjan Atlantic Council. USA har i praktiken haft militär tillgång till Grönland ända sedan Danmark ockuperades av nazisterna under andra världskriget. Efter kriget skriver Danmark och USA ett avtal som ger amerikanerna rätt att bygga baser och ha militär stationerad på Grönland. Försvarsavtalet finns kvar än i dag i uppdaterad form och kan bara stoppas om alla parter är överens. Danmark och Grönland kan inte avbryta avtalet på egen hand utan att USA går med på det. Under kalla kriget öppnar USA Thulebasen på Grönland och som mest finns där 6 000 amerikanska soldater. I dag heter basen Pittufik och har bara ett par hundra amerikaner kvar. I närheten av basen finns också resterna av en kärnvapenbas som amerikanerna började bygga under isen på 50-talet. – Det där är ju en av kalla krigshistorierna som är ganska remarkabel faktiskt, säger Niklas Granholm som är forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Grönland enar inte längre USA och Danmark Historiskt har USA och Danmark stått nära varandra just tack vare Grönlands strategiska läge. Nu är det exakt det som skapar splittring istället. Det finns de som anser att Danmark kommit undan med att satsa mindre på försvaret än andra Natoländer tack vare att de gett USA tillgång till Grönland. Med Trump som president i USA är det snarare troligt att Danmark får mer press på sig andra Natoländer. – Det skapar en massa oro, säger Jeppe Strandsbjerg som är lektor på danska försvarsakademin. Nu väntar sig många att USA ska rusta upp på Grönland. Det kan får Kina och Ryssland att flytta fram positionerna i Arktis, vilket kan få konsekvenser för säkerheten i Sverige. Medverkande: Niklas Granholm , forskningsledare Totalförsvarets Forskningsinstitut Anna Wieslander , Nordeuropachef Atlantic Council Jeppe Strandsbjerg, lektor danska Försvarsakademin Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson Producent: Kalle Glas Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Youtube, AFP, DN, Reddit, Interesting Engineering, Bright Enlightenment,…

1
Säkerhetsrådgivaren som blev en säkerhetsrisk 11:30

12 weeks前11:30

11:30

Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare hoppar av. Och nu utreds han för brott i tjänsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är i december som det börjar blåsa kring Henrik Landerholm, Sveriges nationella säkerhetsrådgivare. DN berättar att han anställt en person till sitt kansli utan att göra en säkerhetsprövning. Och några dagar senare kommer nästa avslöjande. – En mobiltelefon på Ungerns ambassad som glömdes över natten. Allt medan Ungern var tveksamt till att Sverige skulle släppas in i NATO. Landerholm har antagligen varit där och pratat om det under en middag. Det här är ett par år sedan de här händelserna, säger Mats Eriksson försvarspolitisk reporter på Ekot. Och sen fortsätter det komma avslöjanden om olika klantigheter. Det är hemliga dokument som glöms på en kursgård och en anteckningsbok som glöms på Sveriges Radio efter en intervju. – Det är känsligt för det är något som de här tjänstemännen som jobbar på militära underrättelsetjänsten eller Säpo eller på Utrikesdepartementet med hemliga handlingar i något annat liknande område, FRA. Att lära sig från början att handlingar håller man reda på, kunskap håller man tyst om. Att då den som på ett sätt är högst upp i hierarkin inte har hållit reda på sina handlingar och varit lite småslarvig. Det skapar en väldigt konstig bild, säger Eriksson. Henrik Landerholm är barndomsvän med statsminister Ulf Kristersson, något vissa menar är positiv medan andra ser det som nepotism. Men när det börjar storma kring Landerholm så spiller det över på Kristersson. – Hade det gått bra med Landerholm så hade det inte varit något problem annat än att folk ändå kanske hade tyckt att det var lite konstigt att en sån nära vän sitter och ska ha en så känslig uppgift nära statsministern. Nu så fort det inte gick bra så blev det ju väldigt jobbigt för statsministern. Utreds av Säpo Flera oppositionspartier har varit ute och kritiserat Landerholm och krävts hans avgång. Men vännen och statsminister Ulf Kristersson har hela tiden sagt sig stå bakom Henrik Landerholm. Men när Säpo börjar utreda Landerholm misstänkt för vårdslöshet med hemliguppgift, väljer han att avgå. – Nu kom sista droppen som urholkade stenen att det inleds en förundersökning. TEXT: Kalle Glas MEDVERKANDE: Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan Mats Eriksson, Försvarspolitisk reporter, Ekot Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson Producent: Kalle Glas Ljudklipp från: Sveriges Radio, SVT…

1
Ödesfrågan om de svenska ubåtarna 29:48

13 weeks前29:48

29:48

Sverige har tillverkat sina egna ubåtar i över 100 år men nu är framtiden för Sveriges hemligaste vapen osäker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige började tillverka egna ubåtar som Hajen, Svärdfisken och Tumlaren under tidigt 1900-tal. Men på 1990-talet säljs varvet Kockums till tyska ägare som enbart verkar ha ambitionen att lägga ner tillverkningen och på så sätt bli av med en konkurrent. Varvet förfaller, personalen flyr och förhandlingarna om nya ubåtar strandar. Till slut gör Försvarets materielverk, FMV, en kupp. En morgon 2014 överraskar de med två lastbilar för att säkra svenska intressen, de kommer för att hämta ritningar och motorer som de äger rättigheterna till. – Det som hände var att staten gick in och säkrade våra tillgångar så att de inte skulle försvinna ut ur landet. Resten är belagt med sekretess, jag kan inte gå in mer på det, säger Veronica Wåtz, projektledare på FMV. Inte långt senare kan Saab köpa Kockums och FMV lägga en beställning på två nya ubåtar, A26, eller Blekingeklassen som den kommit att kallas. Ubåtar ska verka utan att synas Jämfört med de äldre ubåtarna som kallas för Gotlandsklassen så tar A26 det här med att vara osynlig ett steg längre. Den ska vara svårare att upptäcka i vattnet och har inget periskop till exempel. Den ger också ifrån sig mindre buller ombord. – Vi lägger oerhört mycket kraft på det och kraven på A26 är betydligt hårdare ställda än vad det har varit på tidigare ubåtsklasser, säger Veronica Wåtz på FMV. Med de två nya ubåtarna som man började bygga 2015 och fortfarande håller på med så kommer Sverige sammanlagt ha fem ubåtar, men de nya, som skulle varit klara 2023, dras med kraftiga förseningar och ökade kostnader. Bland annat för att Kockumsvarvet var i så dåligt skick när Saab tog över. Och det börjar bli dags för ett nytt beslut om framtiden för svensk ubåtstillverkning. – Jag skulle säga att det är mycket bråttom att dra igång processen, och det beror inte i första hand på att de här ubåtarna inte kommer att vara kvar länge för det kommer de att vara. Två av Gotlandsklasserna har ju precis moderniserats och kan vara i tjänst många år framöver. Utan det är snarare att nu har vi gjort det här steget och byggt upp kompetensen som vi till del hade tappat under det tidigare uppehållet, säger Johan Granholm, lärare i försvarssystem på Försvarshögskolan som också jobbat många år på Kockums med ubåtar. Text: Karin Hållsten Medverkande: Veronica Wåtz , FMV, projektledare för A26 Johan Granholm , ubåtsexpert, lärare på försvarshögskolan Per Olsson, försvarsekonom, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson Producent: Kalle Glas Ljud från: Sveriges Radio, Expressen, Sveriges riksdag, NBC, Kulturskolan i Karlskrona, Saab…

1
Ödesfrågan om de svenska stridsflygen 29:00

15 weeks前29:00

29:00

Sverige står inför ett jättebeslut. Politikerna måste bestämma om Sverige ska fortsätta utveckla stridsflygplan, eller inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senaste gången Sverige diskuterade ett vägval för stridsflyget var i slutet på 70- och början på 80-talet. Då ville regeringen med Ola Ullsten som statsminister lägga ned utvecklingen av stridsflyg i Sverige, och det var på väg att bli så. – Det var ju ganska nära egentligen inför att Gripen, den första versionen, skulle börja utvecklas. Det var inte så långt bort att det blev ett amerikanskt flygplan istället, säger Martin Lundmark som är lektor på institutionen för försvarssystem på Försvarshögskolan. För Saab som bygger planen är beskedet en katastrof så de tar fram en lösning som de hoppas ska få politikerna att ändra sig. Ett helt nytt plan för jakt, attack och spaning: JAS. Det lyckas. 1982 fattar riksdagen beslutet att Saab ska fortsätta att utveckla nästa stridsflyg som blir Jas Gripen. Nu, drygt 40 år senare, är det dags för en ny debatt. – Alltså det här är miljarder med skattepengar vi pratar om, säger Per Olsson som är försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Före år 2030 ska politikerna bestämma sig för hur nästa stridsflyg ska tas fram. Det finns tre alternativ: Låta Saab tillverka även nästa plan, utveckla ett plan med andra länder eller köpa ett från utlandet. Det finns ett starkt politiskt stöd i riksdagen för att låta Saab fortsätta att utveckla svenska stridsflyg men det pågår en utredning av alternativen som ska ligga till grund för beslutet. Obemannade stridsflyg På Saab pågår redan tester av tekniken i framtidens stridsflyg som ska tas i drift när Jas Gripen E pensioneras efter år 2050. En fråga är om nästa stridsflyg ska ha piloter ombord. – Jag tror att vi kommer att se obemannade inom ett antal år som flyger bredvid bemannade. Så vi kommer att se en mix av obemannat och bemannat på resan framåt, säger Peter Nilsson som är chef för en del av Saab som heter Advanced Programs med cirka 250 anställda. De har fått i uppgift av svenska staten att titta på hur nästa svenska stridsflyg kan se ut. Saab ska testa en prototyp för ett obemannat flygplan och en massa andra saker. Det handlar om 3D-printade metaller, AI i cockpiten för att avlasta piloten, med mera. För Saab skulle det vara en katastrof om företaget inte fick fortsätta att tillverka svenska stridsflyg, men oavsett vilket beslut politikerna landar i kommer det få stora effekter för Sverige. – Sverige är ju ett av de väldigt få länder som tillverkar stridsplan och detta är ju någonting som gör Sverige ganska unikt i världen överhuvudtaget, säger Elisabeth Braw som är seniorforskare i säkerhetspolitik på tankesmedjan Atlantic Council. Medverkande: Martin Lundmark, lektor på Försvarshögskolan Per Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut Elisabeth Braw, seniorforskare på tankesmedjan Atlantic Council Peter Nilsson, Chef för Advanced Programs på Saab Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson Producent: Kalle Glas Ljud från: Sveriges Radio, SVT…

1
Så använder Ukraina svenska vapen i strid 29:00

17 weeks前29:00

29:00

Major, Roger Djupsjö om vilken effekt det svenska vapenstödet till Ukraina haft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Major Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan arbetar i Ukraina med det svenska vapenstödet och att utbilda soldater. Han är en av alla experter som hörs i media som tillbringat mest tid i Ukraina. – Det jag sysslar med är framförallt att se till att de här olika sakerna som skänkts till Ukraina fungerar. Sverige har skickat vapen och ammunition värt omkring 50 miljarder kronor. Det allra värdefullaste som Ukraina fått menar Djupsjö är stöd till luftvärn. – Luftvärn gör att Ukraina fortfarande kan ha ett samhälle och ett land som fungerar, för det handlar inte bara om att skydda trupperna vid fronten utan det handlar ju också om att skydda infrastruktur. Där har vi bidragit en del till den förmågan faktiskt och jag måste säga det är det viktigaste. Sverige har också skickat, bland annat artillerisystemet Archer, stridsfordon 90 och stridsvagn 122. Det har gett Försvarsmakten en unik möjlighet att på riktigt se hur deras vapensystem fungerar på slagfältet. – Även om man testar ett fordon på övningar hemma så blir det ju inte samma sak som när det är på riktigt, när man utsätts för motståndarens artilleri eller motståndarens motåtgärder. Så att man har fått många erfarenheter. När de svenska vapnen används som de ska fungerar de lika bra som det var tänkt på förhand. De har visat sig vara bättre än de ryska motsvarigheterna, men kriget förs inte alltid som i skolboken. Vissa vapen har använts på fel sätt. Ett exempel är stridsvagn 122. – I det här ställningskriget har en del av vagnarna nästan använts mer som artilleripjäser än som stridsvagnar och då är den inte lika överlägsen de ryska vagnarna, men använder de den på det sättet som den är tänkt och den har sina största fördelar så har den varit ett bra vapen för Ukraina. Hopp om framtiden Det pratas allt mer om att kriget kan ta slut eller att någon form av fred kan komma till stånd under 2025. Frågan är på vilka villkor och hur beständig freden kan bli. Vi bad Roger Djupsjö ge tre exempel från historien på fredsavtal som visar att en fred kan bli långvarig. Det första exemplet är Andra världskriget: – Det jag tycker man kan se efteråt är det att man satsar på att bygga upp Tyskland och ge dem hjälp att bygga upp en demokrati. Och den demokratin är ju en av världens starkaste demokratier idag. Det andra exemplet är Syd- och Nordkorea. Där skedde ett stillestånd som delade ett land mitt i tu – Och det är ju inte lyckat att dela ett land men samtidigt så har ju den freden trots allt hållits under alla de här åren. Och med internationell hjälp så har det fortfarande inte genomfört mer krigshandlingar efter det här fredsslutet. Det tredje och sista exemplet Djupsjö bjuder på är freden efter kriget i det forna Jugoslavien, som var ett blodigt inbördeskrig i modern tid. – Det finns många som säkerligen inte är nöjda idag, men trots allt så har ju freden mer eller mindre hållits sedan dess. – Det går att få slut på krig och man kan komma fram till lösningar som ändå kan vara ganska länge. Det kan man väl ändå se som positivt. Kalle Glas, Gräns grans@sverigesradio.se…

1
PODDTIPS: P3 Historia om mordet på Trotskij 0:55

18 weeks前0:55

0:55

Vi på Gräns vill tipsa om P3 Historias nya serie om mordet på Trotskij, ett av historiens mest uppmärksammade politiska mord. Ryssland och politiska attentat är ämnen vi på Gräns alltid går igång på och här är en otrolig historia om den ryska revolutionären Trotskij som blev jagad av Stalin - och om en ishacka.…

1
Mysteriet med de trasiga kablarna i Östersjön 28:44

19 weeks前28:44

28:44

När larmet går att två kablar är av utanför Gotland och Öland är en del snabbt ute och pratar om sabotage och hybridkrig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En söndagsmorgon i november börjar skärmarna larma i rött på en övervakningscentral. Det är en fiberkabel mellan Gotland och Litauen som är av. Det dröjer inte länge innan en kabel till går sönder, den här gången utanför Öland. – Då tänkte jag, åh nej, inte igen. Jag kände att nu startar det igen, och det gjorde det verkligen, säger Mattias Fridström på kabelföretaget Aurelion som äger en av de trasiga kablarna. Han har varit i samma situation förra hösten. Då var det flera fiberkablar och gasledningen Balticconnector som alla gick sönder på kort tid. Den gången misstänkte man ett kinesiskt fartyg med kopplingar till Ryssland, Newnew Polarbear. Den här gången misstänker man lastfartyget Yi Peng 3, även det kinesiskt med ryska kopplingar. Men Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolan tycker att man ska vara försiktig med att dra för snabba slutsatser. – Man pratar om två stater, Ryssland och Kina som naturliga att ligga bakom det här. Men vi vet inte alls om det är så. Och det skulle ju faktiskt kunna skapa större oro, oreda och osäkerhet i hur vi ska försöka förstå omvärlden än vad det hjälper oss, att vi tidigt slår fast det där. Ett spindelnät av kablar i Östersjön 1858 lade Storbritannien och USA världens första telegrafkabel över Atlanten. Nuförtiden uppskattar man att det finns 1,3 miljoner kilometer internetkabel på världshavens bottnar. – Det är mycket ekonomiska värden som ligger på Östersjöns botten, det är många nationer som har intresse i det. Det är ett spindelnät av kablar i Östersjön därför blir det enkelt och attraktivt att åstadkomma stor skada, säger Paula Wallenburg, chef på första ubåtsflottiljen. Två dagar efter kabelbrotten i Östersjön i november går Tysklands försvarsminister ut och säger att det är sabotage och hybridkrig. I Sverige pågår undersökningen, brottsrubriceringen är sabotage och statsminister Ulf Kristersson har sagt att det kan vara fråga om sabotage. – Vi riskerar att missa viktig information om man direkt på en sabotageförklaring och fokuserar på vem som har gjort det. Det kanske vore rimligt att man istället tänkte att nu ska vi förstå hur det här gick till, säger Hans Liwång. Medverkande: Hans Liwång , professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolan Mattias Fridström , chief evangelist på Arelion Paula Wallenburg , chef över första Ubåtsflottiljen Johannes Axelsson , Baltic Offshore Programledare: Claes Aronsson och Karin Hållsten Producent: Kalle Glas Ljud från: Sveriges Radio, National Geographic, Regeringskansliets youtube-kanal, Reuters…

1
Därför trappar Putin upp kriget 17:11

21 weeks前17:11

17:11

Ryssland övar på en kärnvapenattack och Ukraina skjuter robotar över gränsen. Kriget har eskalerat under den senaste tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är natten den nittonde november. Ukrainarna ska snart vakna till dag tusen av storskaligt krig. Då lyser plötsligt natthimlen upp i norra Ukraina och flera robotar skjuts i väg över gränsen till Ryssland. USA har till slut gett Ukraina grönt ljus att avfyra robotar mot militära mål på rysk mark. – En del av dem är riktigt viktiga. Till exempel ammunitionsdepåer, staber och en del fasta installationer som är svåra att flytta på, flygbaser och annat, säger Joakim Paasikivi, fristående militär expert och överstelöjtnant. Den första natten har robotarna inte så stor effekt, de skjuts ned enligt ryska källor, men senare träffar de bland annat en flygbas i Kursk och radarn till ett luftvärnssystem som förstörs. De nya robotarna, Atacms, kan skjuta upp till 30 mil. De kommer göra det svårare för Ryssland att backa upp sina trupper med allt understöd som behövs för att kunna strida länge. Nu kan Ukraina lättare komma åt det som finns bakom de ryska anfallsstyrkorna. Ryssland kontrar med kärnvapen Det händer fler grejer dag tusen. Ryssland släpper sin nya kärnvapendoktrin. Ribban för när kärnvapen kan användas sänks. – Den stora skillnaden är att Ryssland nu säger att de kan använda kärnvapen mot ett land som inte själv har kärnvapen, men som har stöd av ett land som har kärnvapen. Så att det gäller nu Ukraina, säger den finländska Rysslandsexperten Hanna Smith. Hon tycker att risken för en rysk kärnvapenattack mot Ukraina ökat, särskilt med taktiska kärnvapen. Ett par dagar senare skjuter Ryssland en, som de kallar experimentell ballistisk robot mot den ukrainska storstaden Dnipro. Det är en robot som ska bära kärnstridsspetsar i normala fall men inte den här gången. Den ryska presidenten Vladimir Putin säger att det är ett svar på att USA låter Ukraina skjuta Atacms in i Ryssland. Han beskriver det som en lyckad kärnvapenövning i pågående krig, även om han inte använder exakt de orden. Det finns fler tecken på att Ryssland trappar upp kriget och fler förklaringar till varför. Medverkande: Hanna Smith, Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe Joakim Paasikivi, fristående militär expert och överstelöjtnant Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson Producent: Kalle Glas Ljud från: Sveriges Radio, Reuters, AP, KVUE, CBS News, SVT, The Guardian, Aftonbladet…

39 weeks前28:43

28:43

Gräns

1
Därför vill Putin åt Gotland 28:31

41 weeks前28:31

28:31

Flera flygplanskränkningar och fiskebåtar med märkliga antenner i närheten visar att Ryssland intresserar sig för Gotland. Det svenska semesterparadiset rustas också upp militärt i högt tempo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gotland har alltid haft en stor militär betydelse men Nato-medlemskapet har gjort ön ännu mer intressant. Nyligen sade den svenska överbefälhavaren Micael Bydén i en intervju i tysk media att Putin håller bägge ögonen på Gotland. Ett uttalande som fick mycket uppmärksamhet. – Det förväntar jag mig att han har, säger ÖB även när Gräns träffar honom ombord på u-båtsbärgningsfartyget HMS Belos i Visby hamn. Det här är en stark kontrast mot läget 2005 då P18 som var det sista regementet på Gotland lades ned. Försvaret av ön sköttes därefter till stor del av hemvärnet. – Det var en av de svåraste stunderna i mitt liv, säger Dan Rasmussen som var officer på P18 och deltog i nedstängningsceremonin. Numera är han regementschef för nya P18 som öppnade igen 2018 på en ny plats utanför Visby. När Ryssland invaderade Ukraina 2014 blev det bråttom att rusta upp på Gotland. Försvarsmakten överraskade genom att låta 150 soldater stanna kvar i samband med en övning i september 2016. Sedan dess har Gotland permanent militär närvaro igen. – Det var kanske ett av de viktigare beslut jag fattade, säger ÖB Micael Bydén som avgår i höst. Ryssland testar och provocerar Den senaste gången Ryssland invaderade Gotland var 1808, men det varade inte så länge. – Gotland har alltid varit ett intresseområde för Ryssland slash Sovjetunionen, säger Mats Ekeroth som är ordförande för försvarsmuséet på Gotland och före detta militär och överste. Han berättar att under Kalla kriget var rysk militär ständigt närvarande i närheten i luften och till sjöss, men sedan lugnade det sig i alla fall på ytan. Nu har det blåst upp igen. Nyligen kränkte ryskt flyg svenskt luftrum vid Gotland i samband med den stora Baltopsövningen som Nato höll i juni. Amerikanska och polska soldater var på Gotland och övade. – Det är inte någon som navigerat fel, säger Anna Wieslander som är Nordeuropachef på tankesmedjan Atlantic Council. Det finns flera olika skäl till att Ryssland håller nära koll på Gotland. Samtidigt gör Sverige mycket för att förstärka försvaret på ön och underlätta samarbetet med Nato. Text: Karin Hållsten Medverkande: Dan Rasmussen , regementschef på P18 Gotland. Mats Ekeroth , ordförande Gotlands förvarsmuseum. Anna Wieslander, Nordeuropachef tankesmedjan Atlantic Council. Micael Bydén, Sveriges överbefälhavare. Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, Gotlands Försvarsmuseum, Försvarsmakten, Aftonbladet, Welt, PBS News, DVIDS samt Youtubekanalen Drakekloo Productions…

Gräns

1
Ryssland testar Natos svaga punkt 29:02

43 weeks前29:02

29:02

Ögruppen Svalbard i Arktis är hetare än någonsin. Militärstrateger pratar om att det är där Ryssland kan testa Natos artikel fem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ögruppen Svalbard, belägen mellan Norge och Nordpolen, har hamnat i rampljuset. Området tillhör Norge men ett 100-årigt traktat dikterar villkoren. Medborgare från alla länder som skrivit under traktatet har rätt att bosätta sig på Svalbard och starta företag och länderna har rätt att bedriva forskning. Bland annat finns ett helt ryskt samhälle som styrs helt av det ryska statliga kolgruveföretaget Arktikugol. Spänningarna mellan det ryska och det norska Svalbard har ökat på sistone. – Det har ju blivit väldigt annorlunda nu efter kriget börjat i Ukraina, säger Moa-Maria From Kero som bor på Svalbard. Norge vill stärka sin kontroll över ögruppen. Samtidigt anklagar Ryssland hela tiden Norge för att bryta mot Svalbardstraktatet. Dessutom testar Ryssland var Norges gränser går genom mindre hybridaktioner, som ett olovligt uppsatt heligt kors med proryska symboler och en militärparad på den ryska segerdagen med hovrande helikoptrar – trots flygförbud. Artikel fem kan testas på Svalbard Det finns bedömare som tror att situationen på Svalbard kan eskalera rejält i framtiden – så pass mycket att det är där som Natos artikel 5, den om att ett angrepp på en medlemsstat innebär ett angrepp på alla allierade, kan testas just där. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi tillhör dem som tror att det är en rimlig teori. – Om man tittar på intention, förmåga och tillfälle: Förmåga och tillfälle har Ryssland, men vi vet inte om de har intentionen. De har inte det ännu, men det är ju möjligt att det förändras, säger Joakim Paasikivi. Skulle ett ryskt angrepp på Svalbard en dag bli verklighet kommer det även att påverka Sverige. – Vad som sker på Svalbard har aldrig varit mer aktuellt för Sverige, säger Jonas Kjellén som är militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI Eftersom Sverige räknas som en arktisk nation och med tanke på det svenska Nato-medlemskapet skulle Sverige kunna bidra med bland annat isbrytare i ett eventuellt försvar av Svalbard. Den allt mer spända situationen påverkar även invånarna på ögruppen. – Jag älskar den här lilla byn och den här ön så det gör ont i mig och i många andra när man ser det som händer här, säger Moa-Maria From Kero. Medverkande: Joakim Paasikivi , överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan i Stockholm. Jonas Kjellén , militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Moa-Maria From Kero , boende på Svalbard. Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, NRK, Youtubekanalen DW News, Reuters, France 24 samt Arktikugols kanal på Vkontakte.…

Gräns

1
Spionskandalerna som skakar EU 29:00

45 weeks前29:00

29:00

Flera EU-parlamentariker blir avslöjade med kopplingar till Ryssland och Kina. För främmande makt är Bryssel högintressant. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vårdag 2024 kliver polis in på den tyske politikern Maximilian Krahs kontor. Han är toppkandidaten till EU-parlamentet för det högernationalistiska partiet AfD, Alternative für Deutschland. Krah har tidigare blivit ifrågasatt för att ha Kinakopplingar men nu söker polisen efter information om hans assistent. Han är nämligen misstänkt för att ha spionerat för Kina. Några månader tidigare har det avslöjats att en lettisk EU-parlamentariker, Tatjana Ždanoka, jobbat för den ryska säkerhetstjänsten FSB. – En stor del av beslutsfattandet sker inom Europaparlamentet och Europeiska rådet. Där fattas det ju beslut som påverkar hela EU och då är det självklart också av intresse för främmande makt som vill driva igenom sin agenda, säger Gabriel Wernstedt som är pressekreterare på Säkerhetspolisen. Att både Nato-högkvarteret och många av EU:s institutioner ligger i Bryssel gör att staden börjat kallas för Europas spionhuvudstad. Det märks, tycker Teresa Küchler som är Svenska Dagbladets Brysselkorrespondent. – Jag ser mer affischer som hänger uppe lite här och där nu än vad jag gjorde för 20 år sedan när jag kom hit. ”Tänk på vem som sitter bakom dig när du pratar högt i matsalen”, alltså lite det budskapet, säger hon. Den typen av affischer finns både hos Nato och i EU-parlamentet. Vad är hybrid krigföring? Både fallet med Maximilian Krah, hans assistent och Tatjana Ždanoka är exempel på det som kallas politisk krigföring. Det är en slags hybridkrigföring som främmande makt använder sig av, bland annat genom att sprida desinformation, stötta olika partier ekonomiskt, genomföra politiska påverkansoperationer eller skaffa sig agenter i utländska parlament. De partier som tycks absolut lättast för främmande makt att påverka är främst ytterkantspartier på båda sidorna av höger-vänster-skalan. – Extremhögern, extremvänstern och fredsrörelser. Det är de som har varit så mycket emot etablissemanget/väst/Nato/USA att man har uttryckt ryska intressen, säger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm. Medverkande: Oscar Jonsson , doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm. Teresa Küchler , Brysselkorrespondent Svenska Dagbladet. Gabriel Wernstedt , pressekreterare på Säkerhetspolisen. Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Youtubekanalen Spy Capital Film, Youtubekanalen, DW, DW History and Culture, EFE, Youtubekanalen POLITICO Europe, Euronews…

Gräns

1
Därför använder Iran svenska gäng 13:06

47 weeks前13:06

13:06

Gängkriminella i Sverige jobbar på uppdrag av Iran. De har redan attackerat mål i Sverige för Irans räkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I januari i år hittades en handgranat vid Israels ambassad i Stockholm. Det är ett av attentatsförsöken som svenska gängkriminella ska ha försökt utföra åt Iran, enligt den israeliska underrättelsetjänsten Mossad. Säpo vill inte gå in på enskilda attentat men bekräftar samarbetet mellan svenska gäng och Iran. – Säkerhetspolisen kan nu konstatera att kriminella nätverk i Sverige är en proxy som Iran använder sig av, säger Daniel Stenling som är chef för kontraspionage på Säpo. Enligt Mossad kan ledaren för nätverket Foxtrot, Rawa Majid, ha värvats i samband med att han greps i Iran i höstas. – Så det kan ju mycket väl vara så att det här är någonting som de såg som en potentiell plan när han väl föll i knät på dem. I meningen att vi behöver hitta någon som kan utföra saker åt oss i olika delar av Europa och så dyker han upp, eller så har de aktivt letat, säger Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet. Det har skett tidigare att Iran använt sig av kriminella som mellanhänder för att utföra attentat i Europa. Det finns flera förklaringar till varför Iran arbetar på det här sättet. Hör mer i detta extraavsnittet av Gräns. Medverkande: Rouzbeh Parsi , programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet Daniel Stenling, chef för kontraspionaget på Säpo Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, TV4…

Gräns

1
Rysslands attacker mot flygen i Östersjön 29:00

47 weeks前29:00

29:00

På kort tid har tiotusentals flygplan på väg över Östersjön plötsligt förlorat sin GPS-signal. Allt pekar mot att Ryssland ligger bakom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mars i år ska två små flygplan flyga från Gdansk i Polen till Kalmar i Sverige. Allt ser bra ut inför avfärd men snart störs GPS:en. – Det märks tydligt med varningsflaggor som kommer upp på skärmarna, en stor text: No GPS signal. Och vi kan inte längre följa nålen som piloten tittar på, säger Henrik Edshammar som är pilot och flyginstruktör. Båda planen har råkat ut för samma sak och de är inte ensamma, sedan december 2023 har minst 50 000 GPS-störningar i Östersjöområdet registrerats. – Jag skulle vilja karaktärisera det här som en form av icke-väpnad aggression, säger Jörgen Elfving, överstelöjtnant som ägnat sig åt Sovjet och Ryssland under stora delar av sin militära karriär men som nu är pensionär. Analyser pekar mot Ryssland Det finns många sätt att spåra var störningarna kommer ifrån, och mycket pekar mot att en stor del orkestreras från Ryssland. – Man har bland annat sett särskilt koncentrerade områden dels i Kaliningrad men även strax utanför Sankt Petersburg, säger Maria Engqvist som är analytiker i Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Området som drabbas av störningar är stort och för att lyckas med en så stor geografisk spridning behövs rejäl teknisk utrustning. Även det gör att mycket pekar mot att en statsaktör ligger bakom GPS-störningarna och ägnar sig åt telekrig. – Det är den rimliga slutsatsen på grund av vad som krävs av den tekniska utrustningen för att generera ett sådant stort störområde. I teorin kan en privatperson göra det, men den utrustningen skulle ju bli väldigt stor och lätt att lokalisera, säger Fredrik Eklöf som är expert på globala navigationssystem och som forskar på totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Det finns fyra globala navigationssystem som fungerar tillsammans. Tillsammans benämns de GNSS. Det amerikanska heter GPS, Kinas heter Beidou, BDS, Rysslands Glonass och inom EU finns Galileo. Galileo utvecklar även nya satelliter med bättre kapacitet för att till exempel stå emot sabotage som jamming där signaler störs ut och spoofing där signalen manipuleras att vilseleda. Text: Karin Hållsten Medverkande: Henrik Edshammar , pilot och flyginstruktör. Fredrik Eklöf ,expert på globala navigationssystem, forskare på totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Maria Engqvist , analytiker i Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Jörgen Elfving , överstelöjtnant. Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Tekniker: Magnus Kjellsson Ljud från: Sveriges Radio, The Ronald Reagan presidential library, Youtube…

Gräns

1
Därför nämns inte kärnvapen i militäravtalet med USA 29:00

49 weeks前29:00

29:00

Ett nytt avtal låter USA ha soldater och materiel på svensk mark. Men när det gäller kärnvapen finns utrymme för tolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I juni ska riksdagen rösta om DCA, Defence Cooperation Agreement , ett bilateralt försvarsavtal med USA som bland annat ger USA tillgång till 17 svenska militärbaser. En majoritet av riksdagspartierna är för avtalet och försvarsministrarna Pål Jonson (m) och Lloyd Austin har redan träffats i Washington och skrivit under – Avtalet gör det lättare för amerikanerna att komma hit för samövningar, för skarpa insatser i kris och krig och framförallt så förenklar det formaliteterna så att det blir mindre pappersarbete, säger Robert Dalsjö , försvars- och säkerhetspolitisk expert på totalförsvarets forskningsinstitut FOI Det är till exempel krångel med tull, körkorts- och vapentillstånd som ska gå snabbare och att underlätta Sveriges roll i Nato som ett uppmarschområde mot Finland och Baltikum. – Nu är Sverige anslutet till Nato och där är USA en stor spelare också så att det här är ett steg för att underlätta Natos operativa planering, säger Jan Thörnqvist med stor erfarenhet av höga poster inom Försvarsmakten. Oro som går tillbaka till kalla kriget Det finns en oro att USA ska skaffa sig permanenta baser med amerikanska soldater i Sverige, soldater som i första hand hamnar i det amerikanska rättssystemet om de blir misstänkta för brott i Sverige. Men statsminister Ulf Kristersson har vid upprepade tillfällen sagt att det inte är aktuellt med permanenta baser i fredstid. Inte heller med kärnvapen på svensk mark i fredstid. – Det är knappast så att någon vill att vi ska ha något sådant arrangemang. Det finns brist på resurser och det är ingen som nu trycker på för att utvidga, säger Katarina Engberg , säkerhetspolitisk analytiker. Under kalla kriget var Sverige ett av de länder som tog täten i kampen mot kärnvapen. Samtidigt hade regeringen överenskommelser under bordet med kärnvapenmakten USA, men inget av det fanns på pränt. 2024 finns det de som undrar om historien är på väg att upprepa sig. Att Sverige går in i nya samarbeten med USA som lämnar viktiga frågor öppna för tolkning. I det 37-sidiga DCA-avtalet nämns inte ordet kärnvapen en enda gång och kritiker lyfter frågan om kärnvapen kan hamna på svensk mark i krig eller kris. – Ett bra avtal tar ju sikte på regniga dagar, saker och ting kan ändras i världen och då är det viktigt att man har ett avtal där det finns vissa garantier så att svenska intressen också efterlevs, säger Thomas Jonter , professor i internationella relationer vid Stockholms universitet. Text: Karin Hållsten Medverkande: Robert Dalsjö , försvars- och säkerhetspolitisk expert på totalförsvarets forskningsinstitut FOI Jan Thörnqvist tidigare insatschef i Försvarsmakten Katarina Engberg , säkerhetspolitisk analytiker Thomas Jonter , professor i internationella relationer vid Stockholms universitet Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, SVT, AP, Sky News…

Gräns

1
Polisens metoder för att möta Eurovision-hoten 16:10

50 weeks前16:10

16:10

Årets Eurovision kan vara den mest politiskt känsliga någonsin. Samtidigt är terrorhotet i Sverige högt och Säpo är på tårna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Israel kommer som vanligt att delta i Eurovision. Men i år är inget vanligt år. Det är det första Eurovision som hålls efter den 7 oktober – dagen då Hamas attackerade Israel och dödade runt 1 200 personer och kidnappade över 200. Israels svar kom snabbt och pågår än idag. Deras invasion av Gaza har lett till över 30 000 döda och kritiken mot Israels agerande är hård. Därför menar många att de borde uteslutas ur Eurovision. Men så blir det inte. I Malmö väntas stora demonstrationer mot Israels deltagande och enligt arrangörerna kan 20 000 personer delta i protesterna. Samtidigt är terrorhotsnivån i Sverige en fyra på den femgradiga skalan och det betyder att hotet är högt. – Vi vet att omvärldskonflikter och händelser i omvärlden kan vara drivande, framförallt för enskilda hotaktörer som mot bakgrund av en internationell konflikt vill, eller eventuellt utvecklar en avsikt att, begå handlingar i Sverige också, säger Christoffer Wedelin, biträdande operativ chef på Säkerhetspolisen. Han är också Säpos kommenderingschef under Eurovision. Säpos fokus är på just terrorhot och cyberhot. Det sistnämnda är också någonting som man tar höjd för. Hacktivister, kriminella eller främmande makt kan ha intresse av att utföra någon slags cyberattack eller desinformationskampanj under Eurovision. Säkerhetsläget är helt enkelt annorlunda nu jämfört med 2013 när Malmö arrangerade evenemanget sist. – Som det är nu med pågående konflikter mellan Israel och Hamas, med en hel del aktivitet från aktivister som kanske vill ta tillfället i akt, och med ökad hot och desinformation från Ryssland så tror jag att det är nog mer komplicerat den här gången än vad det var förra gången, säger Tony Ingesson, biträdande lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Medverkande: Christoffer Wedelin , biträdande operativ chef på Säkerhetspolisen och Säpos kommenderingschef under Eurovision. Tony Ingesson , biträdande lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, Sydsvenskan…

Gräns

1
Så nära är Nato att dras in i Putins krig 29:00

51 weeks前29:00

29:00

Kriget sprider sig utanför Ukrainas gränser när landet når nya mål inne i Ryssland. Samtidigt kommer Putin med nya hot mot Nato. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av april 2024 hävdar Ukrainas säkerhetstjänst att de attackerat ett ryskt stridsfartyg vid Kaliningrad, den ryska exklaven som ligger inklämd mellan Nato-länder i Östersjön. Många frågor lämnas obesvarade men om uppgifterna om robotkorvetten stämmer är det första gången som Ukraina angriper ett ryskt fartyg i Östersjön. Tidigare har man bara slagit mot den ryska svartahavsflottan. – Historiskt när Ryssland varit inblandat i olika typer av krig så har de här två områdena, Svarta havet och Östersjön, väldigt snabbt kommit att länkas samman, säger Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Martin Kragh skulle inte förvånas om konflikten spiller över ännu mer till Östersjön framöver. – Från den ukrainska sidan betraktat så finns det inga militära mål på den ryska sidan som är oantastbara. Var helst dom kan hittas kommer ukrainska militärer försöka angripa dem, säger han. Ukrainska attacker långt inne i Ryssland Samtidigt slår Ukraina till längre in i Ryssland än någonsin. De senaste månaderna har det rapporterats om ukrainska drönarattacker mot den ryska oljesektorn. – Vi alla går ju och tittar på vad det kostar att tanka bilen eller försörja oss med el eller med värme och då är ju oljepriset en viktig variabel på världsmarknaden, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm, och lägger till att det är det som gör att attacker mot oljeterminaler blir så känsligt. Men attackerna faller inte i god jord hos alla. Från amerikanskt håll uppmanar man Ukraina att sluta angripa oljeraffinaderier. Det spekuleras i att USA:s president Joe Biden inte vill ha högre oljepriser inför det amerikanska valet i höst. Putins nya hot Trots de ukrainska attackerna mot den ryska energisektorn fortsätter länder i väst att stötta Ukraina. Bland annat väntas de första leveranserna av F-16-plan, ett stridsflyg som Ukraina väntat länge på, komma till landet under senvåren. Det har fått den ryske presidenten Vladimir Putin att hota med att planen kan attackeras vid flygbaser även i Nato-länder. – Till att börja med är det ju ett väldigt obehagligt hot för alla inblandade, men jag ser att riskerna med att faktiskt göra det för Ryssland troligtvis är större än de eventuella vinsterna, säger Hans Liwång, docent i försvarssystem vid Försvarshögskolan. Det finns en växande oro för ett storkrig där Nato dras in, men både ryska och amerikanska uttalanden gör gällande att ingen vill ha ett tredje världskrig. Medverkande: Hans Liwång , docent i försvarssystem på Försvarshögskolan i Stockholm. Martin Kragh , biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Torbjörn Becker , chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm. Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, Reuters, CNN, Youtubekanalen NATO News, U.S. Department of State, BBC, The Telegraph, Daily Mail…

Gräns

1
Militärnördarna som blev ett hot mot Sverige 29:00

1 year前29:00

29:00

När en man hittas död i sin lägenhet uppdagas ett nätverk som kartlägger militära anläggningar information som är intressant för främmande makt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Strax innan jul 2014 går polisen in i en lägenhet i Stockholm. Där ligger en död man. När hans vänner senare städar upp hittar de hårddiskar med hemlig information som de lämnar över till säkerhetspolisen, Säpo, som i sin tur lämnar över den till Must, den militära underrättelsetjänsten. Fynden leder så småningom till att ett stort nätverk män uppdagas. De är så kallade möpar, militärt överintresserade personer, och de är medlemmar i ett internetforum som heter LS-tornet. De beskriver bland annat detaljer om försvarsanläggningar. – Det var ju väldigt många personer som hade en lång bakgrund inom det militära som verkligen var villiga att dela med sig av information, säger Erik, som var en av medlemmarna i forumet. De senaste åren har flera LS-tornetmedlemmar gripits, misstänkta för att ha brutit mot lagen. Många av männen i LS-tornet menar att de inte ägnat sig åt något olagligt, deras bild är att de samlat information som redan finns tillgänglig för allmänheten. David Bergman, doktor i psykologi och lärare på Försvarshögskolan, menar att de enskilda pusselbitarna inte nödvändigtvis är hemliga. Men när man börjar lägga ihop dem till en helhet kan det bryta mot lagen. – Då blir det fruktansvärt olagligt. Och känsligt, säger David Bergman. Hittills har flera män blivit dömda till fängelsestraff eller villkorlig dom för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. En av dem är Erik, som dömts till åtta månaders fängelse av tingsrätten. Men hans fall är ännu inte helt avgjort eftersom det ska tas upp i hovrätten också. Gripanden, rättegångar och straff Mats Ljungqvist, åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål i Stockholm, menar att kartläggningen varit på en väldigt hög nivå, nästintill professionell, och att det är nära på krigsförberedande planering som vissa av LS-tornets medlemmar ägnat sig åt. – Vi påstår ju med rätta att det här är exakt sådant material som främmande makt vill ha och behöver, säger Mats Ljungqvist. Ingen av de männen är dömd för spioneri, men det finns ändå en oro att till exempel Ryssland skulle kommit över de känsliga uppgifterna som spridits på forumet. – Det vore ju nästan konstigt om inte ryska underrättelser haft koll på de här männens aktiviteter och på de här hemliga chattrummen, säger Alexander Gagliano, reporter på Ekot som följt nätverket. Text: Karin Hållsten Medverkande: David Bergman , lärare på försvarshögskolan och doktor i psykologi. Mats Ljungqvist , åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål i Stockholm. Erik , tidigare medlem i forumet LS-tornet. Alexander Gagliano , reporter på Ekot. Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, SVT…

Gräns

1
Så hotar ammunitionsbristen den svenska säkerheten 29:00

1 year前29:00

29:00

Kriget i Ukraina har gjort artilleriammunition till en bristvara i hela världen förutom i Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kriget i Ukraina har utvecklats till ett artillerikrig få såg framför sig. Och nu börjar Ukraina få slut på granater av den viktiga 155 millimeters kalibern. Och omvärlden har svårt att fylla sina egna och Ukrainas lager. – Produktionskapaciteten i väst och USA vad för något år sedan fem till tio gånger lägre än åtgången i Ukraina, så kraftig obalans, säger Marin Lundmark lektor i försvarssystem vid försvarshögskolan. Det talas om leveranstider uppemot fem år för granatbeställningar som läggs idag. Det gör att länder som skänkt stora mängder ammunition till Ukraina inte kan fylla på sina egna lager. Och eftersom lagren i många länder inte var fulla när kriget startade, börjar man nu närma sig kritisk låga nivåer. Bristen akut för Ukraina Ukraina skjuter i snitt 2000 granater per dag jämfört med Ryssland som bedöms skjuta 10 000 per dag. Konsekvensen blir att Ukraina inte kan gå på offensiven och återta terräng. Ett scenario som gynnar Ryssland som kan stärka kontrollen i de ockuperade områdena och skapa ett låst läge. – Det är inte ett stillestånd utan det är ett ställningskrig alltså, säger Överstelöjtnant Joakim Paasikivi lärare på Försvarashögskolan och fortsätter. – Det blir farligare vid fronten. Bilden bekräftas också av Ukrainas försvarsminister som nyligen sa att när utlovade leveranser från väst uteblir dör Ukrainska soldater och man förlorar terräng. Rysk krigsekonomi Ryssland lägger sju procent av BNP på försvarsmakten och stora delar av den ryska industrin har ställt om för att producera krigsmaterial. Förutom att att granattillverkningen går på högvarv så hade Ryssland stora lager när de startade kriget. – Ryssland skulle gått in i kriget med någonstans mellan 10-15 miljoner artillerigranater, säger Tomas Malmlöf forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och analyserar rysk försvarsindustri. Gamla sanningar återupptäcks Under 90-talet rustade många länder ner och i Sverige såldes resterna av de statliga bolag som tillverkade försvarsmateriel. Istället gick man över till en just-in-time princip där ammunition köptes in när den behövdes. Men lärdomarna från Ukraina-kriget har gjort att försvaret tänkt om. – Det visste vi förut också under kalla kriget, men av olika skäl så har metoderna kopplat till just in time och allt som egentligen rör new public management och effektiva värdekedjor med mera satt sin prägel på det militära systemen. Så att vi behöver gå tillbaka till roten, säger Michael Claeasson chef för Försvarsstaben.…

Gräns

1
Nya IS-terroristerna som vill attackera Sverige 14:52

1 year前14:52

14:52

En ny gren av IS har den senaste tiden planerat flera terrordåd i Sverige och när hundratals dör i en terrorattack i Moskva verkar samma grupp ligga bakom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senaste tiden ska flera planerade terrordåd mot Sverige upptäckts och avvärjts. Säpo grep fyra personer i Tyresö i början av mars. Kort efter greps två andra personer av tysk polis misstänkta för att planerat ett dåd mot Sveriges riksdag. Personerna som planerat dåden är islamister och i flera fall anhängare till grenen IS Khorasan, förkortat IS-K. Det är en utbrytargrupp från Talibanerna, och som runt 2014 började svära trohet till Islamska staten, IS. – En anledning till att vissa av de här grupperna använde sig av IS-flagga, var för att man trodde att IS-rörelsen i Syrien och Irak hade pengar och kunde sponsra dem, säger Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på FOI. IS-K har genomfört flera blodiga dåd i Afghanistan. Det mest uppmärksammade är attacken på en förlossningsklinik 2020 där 24 personer dog, och senare, 2021 när en självmordsbombare dödade minst 180 personer på Kabuls flygplats. – De är skoningslösa framför allt när det gäller lokalbefolkningen, säger Helene Lackenbauer. Sverige ett mål Sverige har fått mycket uppmärksamhet i den muslimska världen senaste tiden. Först var det LVU-kampanjen och senare de många koranbränningarna. Det har gjort Sverige till ett högt prioriterat mål för islamistiska terrororganisationer, det säger Jörgen Holmlund lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan. – Genom att bränna koranen med bacon på utanför Iraks och Turkiets ambassader, så synliggör vi inom vår yttrandefrihet att vi tycker illa om islam. Då finns det en grundanledning att slå tillbaka. Kopplingar till Moskva-attacken Hittills har IS-K:s planerade terrorhandlingar i Sverige avvärjts. Men i helgen misstänks personer från samma gruppering utfört attentaten mot konserthuset Krokus i Moskva där över 130 människor dödades. Att Ryssland utgör ett mål för IS-K tror Helene Lackenbauer på FOI beror på Rysslands inblandning i olika muslimska regioner. – Till exempel hade de trupper inne i Kazakstan. Det är inte så hemskt länge sedan. Och de fortfarande utövar ju väldigt mycket makt där. Sen har vi Tjetjenien med den muslimska befolkningen där. En annan faktor, är Syrien. Ryssland omöjliggjorde för IS att verka och bita sig fast i Syrien under Syrienkriget. Då var ju Ryssland en viktig faktor som hjälpte regimen i Syrien att tränga bort IS, säger hon. Medverkande: Helene Lackenbauer, FOI Jörgen Holmlund, Försvarshögskolan Programledare: Sara Sundberg och Karin Hållsten Ljud från: SVT, Sveriges Radio…

Gräns

1
De kinesiska elbilarna som oroar makthavarna 29:00

1 year前29:00

29:00

På kort tid har Kinas elbilar blivit storsäljare men i Europa och USA finns en oro att de kan användas för spionage och kartläggning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världen ställer om till klimatvänligare transportmedel och elbilar är hett eftertraktade men samtidigt som Kina tar ledningen i elbilsracet hopar sig farhågorna. Om Kina helt tar över marknaden blir Europa beroende av elbilar från en auktoritär stat. – Det läget kan ju innebära risker då Kina skulle kunna använda sig av det beroende som EU och Sverige skulle ha relation till Kina för att få genom geopolitiska fördelar, säger Oscar Almén, Kinakunnig på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Bäst går det för den kinesiska tillverkaren BYD, build your dreams, som nyligen gick om elbilen Tesla i försäljningen. Den amerikanska entreprenören och Teslagrundaren Elon Musk har gått från att hånskratta åt BYD till att peka på dem som ett stort hot. – De är världens största och byggde över tre miljoner bilar i fjol. Det är mycket bilar, men exporten ligger på några få procent av deras total. Så de ser hela världen som en enorm möjlighet och nu vill de till Europa, säger Alrik Söderlind editor at large på tidningen Auto Motor & Sport Bilar som spionerar? Alla elbilar samlar in information men med de kinesiska elbilarna finns farhågan att infon hamnar i händerna på den kinesiska staten på grund av statens nära koppling till företagen och en lag som säger att alla kinesiska företag är skyldiga att lämna ut sin information till staten. – Den här oron handlar helt enkelt om att Kina skulle kunna använda känslig data i illasinnade syften om användarna, men inte bara om användarna utan också om infrastrukturen som de här bilarna rör sig i, säger Ulla Lovcalic, Kinakännare på Utrikespolitiska institutet. Text: Karin Hållsten Medverkande: Oscar Almén , Kinakunnig på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Alrik Söderlind, editor at large på tidningen Auto Motor & Sport Ulla Lovcalic , Kinakännare på Utrikespolitiska institutet, även fritidspolitiker för L men uttalar sig som analytiker på UI. Programledare: Sara Sundberg och Karin Hållsten Producent: Karl-Johan Glas Tekniker: Bjarne Johansson Ljud från: Sveriges Radio, CNBC, AP, Reuters, Deutsche Welle, Fully Charged…

Gräns

1
Så sätter Donald Trump Europas säkerhet på spel 29:00

1 year前29:00

29:00

En chockvåg går genom Europa när presidentkandidaten Donald Trump säger att Natos artikel 5 inte gäller om man inte betalar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanska presidentkandidaten, republikanen Donald Trump har satt hela Nato-alliansen i gungning efter ett utspel vid ett valmöte. – Det här uttalandet var ju ohyggligt omdömeslöst. Han sa ju mer eller mindre ordagrant att han skulle uppmuntra Ryssland och attackera länder i Europa som inte gör rätt för sig i Natokontexten, säger Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Kärnan i Natosamarbetet är artikel 5 att alla länder hjälps åt att försvara en medlemsland vid ett anfall. Även om det bara är Trumpsk retorik finns det risker med ett sådant här uttalande menar Anna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council. – Det är farligt därför att det är klart att Ryssland uppfattar ju då att här finns ett utrymme att testa. Inte första gången USA signalerar neddragningar i Europa Att Trump vill dra ner på den militära närvaron i Europa är inget nytt. Under sin förra mandatperiod försökte han dra hem trupp från bland annat Tyskland. Men även demokraten Barack Obama, drog ner på den militära närvaron i Europa under sin presidentperiod. – Obama ansåg att Europa nu var fixat och klart och drog då hem alla tunga amerikanska arméförband från Europa och spenderade ytterst lite pengar på de resterande amerikanska trupperna, säger Mike Winnerstig. Det här skedde 2012 och Obamas agerande möblerade om den säkerhetspolitiska spelplanen, och gav plats för ett mer aggressivt Ryssland. – Europa måste på allvar göra det som vi har pratat om, och diskuterat under många år. Att vi i Europa måste ta bli starkare, ta hand om vår egen säkerhet, säger Anna Wieslander. Bara två tredjedelar av Natos medlemsländer når upp till kravet att två procent av BNP ska läggas på det egna försvaret. Men trots det lägger man gemensamt mer pengar på sina försvarsmakter än Ryssland. – Men det spelar ju inte så stor roll om man inte kan komma överens om hur de här bäst ska utnyttjas, och om de förmågor som man behöver ta väldigt många år att utveckla, säger Jacob Westberg, docent vid Försvarshögskolan. Medverkande: Mike Winnerstig , chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI Anna Wieslander , nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council Jacob Westberg , docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Ljud från: Riksdagens webb-tv, Aftonbladet, Sveriges Radio, Washington Post, The Monroe Doctrine 1939, Natos hemsida, NBC, BBC, C-span, Wall Street Journal…

Gräns

1
Det här vet vi om giftgasen vid Säpo-högkvarteret 13:52

1 year前13:52

13:52

En fredag vid lunch larmar sensorer som sitter på taket till den svenska säkerhetspolisens högkvarter om något ovanligt och livsfarligt. Den kemiska stridsgasen fosgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av februari 2024 känner flera medarbetare på Säpo av konstiga symptom. De mår illa eller har svårt att andas. Åtta personer hamnar på sjukhus. Ett gaslarm har gått och det visar sig att en dödlig stridsgas uppmätts vid säkerhetspolisens högkvarter. Den stora frågan är varför. – Fosgen är en mycket giftig gas och händelser med fosgen och förgiftningar är ju mycket, mycket ovanligt i Sverige. Det det känt som en stridsgas och ett kemiskt stridsmedel som användes då redan under första världskriget. Så att det är klart man får tankar kring att det kan ha varit någon händelse som liknar sabotage eller terrorhandling, säger Kai Knudsen, giftexpert och överläkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Men ingen vet. Det spekuleras också i om sensorerna på Säpo varit defekta. Ytterligare en teori är att gasen skulle kunna komma från ett närliggande bygge, om det till exempel svetsats. – Det är nog väldigt osannolikt att det skulle inträffa, men i teorin så kan det ju skapas, men det krävs att många omständigheter ska gå ihop, säger John Gräsvik som är kemiexpert på Försvarsmakten.…

Gräns

1
Natomedlemskapet: Sverige kommer in i superhemliga kärnvapengruppen 20:49

1 year前20:49

20:49

När Sverige går in i Nato öppnas dörren till gruppen som hanterar kärnvapenfrågan. Sverige ska vara med och fatta beslut om massförstörelsevapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ungerns parlament har röstat ja till Sverige i Nato och med det är det sista stora hindret avklarat för ett medlemskap. Det återstår lite dokumentunderskrifter och sen kommer Sveriges flagga kunna hissas vid Natohögkvarteret i Bryssel. Sverige kommer behöva ta ställning till vilken roll man vill ha i Natos Nuclear planning group och exakt hur det ska se ut, det är inte riktigt klart. – Det Sverige har sagt, det är att det går inte riktigt att veta hur Sverige ska förhålla sig där förrän man är medlemmar. För det är först när man är medlemmar i Nato som man har tillgång till all information som har med kärnvapendelen av avskräckningen att göra och när man har fått den informationen. Då ska den studeras och därpå ska Sverige fatta ett beslut om hur vi ska förhålla oss till kärnvapenavskräckning, säger Karl Sörenson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI…

Gräns

1
Svensken som är gisslan i Iran 31:43

1 year前31:43

31:43

När svensken Johan Floderus grips i Iran sätts den svenska regeringen på prov. Sverige får känna på det som kallas för gisslandiplomati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I april 2022 ska EU-tjänstemannen Johan Floderus resa hem från Teheran, när iranska myndigheter griper honom, och anklagar honom för spioneribrott, att han ska ha samarbetat med Israel mot Iran. – Johan Floderus är godtyckligt frihetsberövad och bör frisläppas så fort som möjligt så att han kan återförenas med sin familj, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till SVT. Åklagaren vill att Floderus ska dömas till döden, och han utsätts för hård press i det ökända Evinfängelset, en plats där fångar enligt människorättsorganisationer utsätts för tortyr. Sverige tillämpar länge det som kallas för tyst diplomati, och Johan Floderus namn är okänt för allmänheten i mer än ett år. Gisslandiplomati Samtidigt menar experter att det som sker är så kallad gisslandiplomati – i klartext att Iran fängslat en oskyldig person för att kunna använda honom som bytesvara. – I Irans ögon är han en riktigt bra gisslan för att sätta press på Sverige, säger Said Mahmoudi , professor emeritus i internationell rätt på Stockholms universitet. För i Sverige finns något som Iran vill ha, tror många: iraniern Hamid Noury , som dömts till livstids fängelse för folkrättsbrott. Exiliranier har jublat över domen, men för den islamiska republiken Iran är situationen djupt störande – och regimen vill ha honom tillbaka. I Iran väntar Johan Floderus på sin dom. Samtidigt tvingas Sveriges regering tänka på om man ska acceptera en fångutväxling. Text: Karin Hållsten Medverkande: Said Mahmoudi , professor emeritus i internationell rätt på Stockholms universitet Erika Holmquist , senior analytiker med inriktning på Mellanöstern och Iran på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Stefan Johansson , företagare i betongbranschen, tidigare fånge i Iran. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, SVT, TV 4…

Gräns

1
Därför lägger åklagaren ner Nord Stream-utredningen 11:11

1 year前11:11

11:11

Sabotörerna som sprängde ledningarna på Östersjöns botten kommer inte att ställas inför rätta i Sverige. Men jakten fortsätter på andra ställen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den svenske åklagaren Mats Ljungqvist har beslutat sig för att lägga ner utredningen om grovt sabotage efter sprängningarna av Nord Stream 1 och 2. Utredningen har inte visat på att någon svensk medborgare deltagit i sabotaget, eller att Sveriges territorium varit inblandat. – Nu är den samlade bilden sådan att det finns grund för att säga att Sverige saknar jurisdiktion för att gå vidare med det här ärendet, säger Mats Ljungqvist. Säkrat bevis Men åklagaren tycker att man har en ”god bild” av vad som hänt, och utredarna har lämnat över material till Tyskland. Där fortsätter den tyska förundersökningen, bland annat med det som kan bli svenska bevis. Kustbevakningen och Försvarsmakten var tidigt på plats och man har hittat spår av sprängämnen. – Det är mycket rimligt att tror att den här den svenska utredningen är den som faktiskt har samlat in mest och bäst information om vad som hände på botten, säger Hans Liwång, docent på Försvarshögskolan. Medverkande: Hans Liwång , docent i försvarssystem på Försvarshögskolan Mats Ljunqvist , åklagare Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Bild…

Gräns

1
Militärt maktspel på världshaven pressar Sverige 29:00

1 year前29:00

29:00

Flera havsområden är tickande säkerhetsbomber och när sjöfarten i Röda havet är under attack ställs nya krav på den svenska marinen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När handelssjöfarten inte kan röra sig fritt på havet, då tycker jag faktiskt att vi blir hotat, säger Ewa Skoog Haslum, Sveriges marinchef. Nu, den här gången, är det i Röda havet som Huthirebeller attackerar handelsfartyg som de kopplar till Israel. Men marinchefen menar att man måste kunna försvara sig mot den typen av attacker även i svenska vatten. – Det skulle ju kunna ske här också. Det är svårt att inse. Men vill man påverka sjöfarten så som man gör i Röda havet så skulle man kunna göra det även här. Ewa Skoog Haslum har länge velat se en större svensk marin. Den önskan delas av Anders Hermansson som är vd på Svensk Sjöfart. Båda ser en utmaning i att den svenska kusten är lång, men marinen förhållandevis liten. – Vi i Sverige måste nu verkligen fundera om vi har tillräcklig förmåga att skydda den för Sverige så viktiga sjöfarten. Vår bedömning är att förmodligen har vi inte det i Sverige idag, säger Anders Hermansson. Marinchefen menar att det inte är Försvarsmakten själva som står för skyddet av sjöfarten, utan att det sker tillsammans med bland annat andra myndigheter. Men skulle Sverige misslyckas med skyddet blir priset högt. Sverige är beroende av sjöfart och om exporten och importen till svenska hamnar skulle blockeras av en potentiell fiende är risken stor för att den grundläggande försörjningen inte kan upprätthållas. En kamp om att bli vågornas mästare Det är inte bara i Röda havet som det just nu är oroligt. I Sydkinesiska havet är läget också spänt. Kina rustar upp sin marin rejält och gör anspråk på stora havsområden. Delar av Svarta havet är en krigszon efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Och i området kring Arktis pågår en slags kamp om vem som blir vågornas mästare när isen smält. – Ordningen på världens hav håller på att kollapsa, alltså den regelbaserade världsordningen håller på att kollapsa, och den kollapsar allra snabbast på världens hav, säger Elisabeth Braw som är forskare och säkerhetsexpert på tankesmedjan Atlantic council. Rättelse: I en tidigare version av podden sa vi att Sverige har Europas längsta kust, det ska givetvis vara Östersjöns längsta kust. Vi beklagar misstaget och har rättat till det. Medverkande: Ewa Skoog Haslum , Sveriges marinchef. Anders Hermansson , vd på Svensk Sjöfart. Elisabeth Braw , forskare och säkerhetsexpert på tankesmedjan Atlantic council. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg Producent: Karin Hållsten Tekniker: Kalle Andersson Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters…

Gräns

1
Ryska spionplanen för att få vapentåg till Ukraina att krascha 28:58

1 year前28:58

28:58

Polen nystar upp ett ryskt nätverk av unga spioner med uppdraget att sabotera vapenleveranser till Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nätverket är ovanligt stort och det har gått väldigt snabbt att sätta samman det. Den ryska underrättelsetjänsten har använt nya metoder och riktat in sig på en ny typ av agent: Unga. Rysk underrättelsetjänst har annonserat ut uppdrag via Telegram som människor nappat på. – De första uppdragen som de har fått kan man se som ett slags testuppdrag. Det kan vara att hänga upp flyers eller affischer med proryska budskap, säger säkerhetsexperten Carolina Angelis, som har lång bakgrund inom underrättelsevärlden. Därefter har uppdragen blivit allt mer komplexa. Det har rört sig om att kartlägga hamnar, flygplatser och järnvägsspår, det vill säga kritisk infrastruktur när det gäller de västliga vapenleveranserna till Ukraina. – Jag tror att ett av de centrala syftena är att kunna identifiera när leveranserna sker och förhoppningsvis slå ut dem innan de sprids ut och kommer fram till fronten, säger Michael Jonsson som är forskningsledare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Planer på sabotage som tågurspårningar, samt grova brott som mord och mordbrand, har också funnits men det verkar den polska säkerhetstjänsten ha avvärjt, enligt Angelis. Många ukrainska flyktingar i nätverket Bland de 16 som gripits i det stora spionnätverket är de flesta från Ukraina. För Ryssland innebär det en slags win-win-sitaution. Om de inte åker fast får rysk underrättelsetjänst tillgång till värdefull information. Om de åker fast är det inte ryska medborgare som fälls och dessutom ser det illa ut för Ukraina. Det faktum att det handlar om flera ukrainare kunna också utnyttjas för att så split mellan olika grupper i Polen. – Det skulle kunna utnyttjas i den här typen av påverkan: Varför ska vi stötta hjälp av Ukraina när ukrainska medborgare kommer hit och spionerar och planerar sabotage på polsk mark? säger säkerhetsexperten Carolina Angelis. Medverkande: Carolina Angelis , säkerhetsexpert med lång erfarenhet från underrättelsearbete i Sverige. Michael Jonsson , forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Jan Hallenberg , professor i statsvetenskap, nu associerad seniorforskare till Utrikespolitiska institutet. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg Producent: Karin Hållsten Tekniker: Magnus Kjellsson Ljud från: Sveriges Radio, Aftonbladet, Folk och Försvar samt AFP.…

Gräns

1
Det vet vi om Hamas påstådda attackplaner i Stockholm 15:13

1 year前15:13

15:13

Enligt Israel har terrororganisationen Hamas planerat ett attentat mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Men svenska myndigheter håller tyst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När det gått närmare två veckor in i januari 2024 publiceras en lång tråd på den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahus konto på X. I den går det att läsa att Israel har uppgifter om att terrorstämplade Hamas vill attackera mål utanför Israel. Bland annat den israeliska ambassaden i Stockholm, hävdar Israel. – På det stora hela så är det en ny sak om Hamas skulle börja angripa mål utanför Israel/Palestina. Det har man ju inte gjort historiskt. Det har varit en uttalad policy hos organisationen att man ska hålla sitt krig mot Israel och inte blanda sig in i attacker utomlands, säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. I en intervju med norska NRK förnekar Hamas att de skulle haft planer på en attack mot Israels ambassad i Stockholm. Tidigare gripanden i Danmark och Tyskland I december grips flera personer av den danska säkerhetspolisen. Sex personer häktas, misstänkta för att ha planerat ett terrordåd. Israel säger att Hamas är inblandat, men Danmark släpper ingen sådan information. Även i Tyskland grips flera personer i december som, enligt de tyska åklagarna, har kopplingar till Hamas militära gren. Det är utifrån fallen i Danmark och Tyskland som det kommit information om attentatsplaner mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Hittills har svenska myndigheter varit tystlåtna kring de påstådda attentatsplanerna. Men Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, är säker på att Säkerhetspolisen och polisen är informerade om läget. – Jag vet själv att det har förelegat ett högt säkerhetsläge, högre än vanligt, mot ambassaden och det skedde i samband med de här arresteringarna, säger Magnus Ranstorp. Men den knapphändiga informationen får Mellanösternkännaren Aron Lund att vänta med att dra för stora slutsatser. – Än så länge har vi en situation där Israels premiärminister säger att de här danska och tyska gripandena har avslöjat information om att man vill attackera ambassaden i Stockholm. Tyskland, Danmark och Sverige har inte sagt någonting ännu. Personligen skulle nog vänta och vilja veta vad Säpo eller Sverige eller andra myndigheter har att säga om saken, säger han. Medverkande: Aron Lund , Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Magnus Ranstorp , terrorforskare på Försvarshögskolan. Programledare: Bo Torbjörn Ek Producent: Karin Hållsten Reporter: Sara Sundberg Ljud från: Sveriges Radio, TV2 News samt Deutsche Welle.…

Gräns

1
Sveriges nya roll när Ryssland hotar Nato 29:33

1 year前29:33

29:33

Sverige ska ta emot soldater och vapen om det blir konflikt vid Natos norra gränser. Men då ökar hotet från robotattacker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det kan bli krig i Sverige, sa civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin i ett uttalande som väckt stor uppmärksamhet. Länder som Estland och Polen varnar om när ryska styrkor kan röra sig mot nya länder, och Nato jobbar utifrån att det skulle kunna bli konflikt med Ryssland. Den svenska Natoanslutningen haltar rejält, men den roll som Sverige ska spela i försvarsalliansen vid en kris eller en konflikt är ganska klar. – Om man tittar på kartan så kan man ju ganska snabbt dra slutsatsen att Sverige kommer bli ett genomfartsland för förband som ska österut, säger Jonas Haggren, viceamiral och Sveriges militära representant i Nato och EU. Hot från luften Utländska trupper, vapen, ammunition och drivmedel. Allt som behövs kommer att transporteras genom landet. Men det här ökar hotet från så kallade långräckviddiga vapensystem, som robotar och drönare. Det här innebär att Försvarsmakten vill utveckla luftförsvaret av Sverige. Det handlar om att stärka både luftvärnet och flygvapnet. – Det är ju ju så att säga värdlandets ansvar att att ta hand om det när man transporterar igenom och baserar förband i Sverige, säger Jonas Haggren. Kapprustning oroar Han uppger att risken för en konflikt mellan Nato och Ryssland är låg i dagsläget, men att den inte går att utesluta längre. – Det är väl just den delen att vi inte längre kan utesluta det som såklart är ett stort allvar i sig. Både Ryssland och Natoländerna lägger enorma pengar på upprustning, och det kommer att fortsätta, tror Gunilla Herolf, senior analytiker, knuten till Utrikespolitiska institutet. – Och ett problem med det sammanhanget, det är ju att vi inte längre har en rad av de avtal som vi hade tidigare. Så att kapprustningen, både i kvantitet och i militär teknologi, kommer att, som det ser ut nu, fortsätta. Med ganska hög fart också. Det är ett stort orosmoment. Rättelse: I en tidigare version av den här podden kallade vi Boris Pistorius för Tysklands utrikesminister. Rätt är att han är Tysklands försvarsminister. Medverkande: Jonas Haggren , viceamiral och Sveriges militära representant i Nato och EU. Gunilla Herolf , senior analytiker vid Utrikespolitiska institutet. Mikael Holmström , säkerhetspolitisk reporter på Dagens nyheter. Carolina Vendil Pallin , forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten Producent: Karin Hållsten Tekniker: Glate Öhman Ljud från: Sveriges Radio, Reuters, Cepa…

プレーヤーFMへようこそ！

Player FMは今からすぐに楽しめるために高品質のポッドキャストをウェブでスキャンしています。これは最高のポッドキャストアプリで、Android、iPhone、そしてWebで動作します。全ての端末で購読を同期するためにサインアップしてください。

500+以上のトピックを聴こう

59 subscribers

Gränsに似ているもの

Amazon Fire TV Stick HD (newest model), free and live TV, Alexa Voice Remote, smart home controls, HD streaming

Apple AirTag

Amazon Basics Multipurpose Copy Printer Paper, 8.5" x 11", 20 lb, 8 Reams, 4000 Sheets, 92 Bright, White

聞く価値のあるポッドキャスト

Gräns

Gräns

聞く価値のあるポッドキャスト

プレーヤーFMへようこそ！

HP 67XL Black High-yield Ink Cartridge | Works with HP DeskJet 1255, 2700, 4100 Series, HP ENVY 6000, 6400 Series | Eligible for Instant Ink | One Size | 3YM57AN

Amazon Fire TV Stick 4K (newest model) with AI-powered Fire TV Search, Wi-Fi 6, stream over 1.5 million movies and shows, free & live TV

TurboTax Premier 2024 Tax Software, Federal & State Tax Return [PC/MAC Download]

GE XWFE Refrigerator Water Filter, Genuine Replacement Filter, Certified to Reduce Lead, Sulfur, and 50+ Other Impurities, Replace Every 6 Months for Best Results, Pack of 1

Gränsに似ているもの

クイックリファレンスガイド