Vetenskapsradion Halsa 公開
[search 0]
もっと

Download the App!

show episodes
 
Loading …
show series
 
I veckan kom beslutet om att även tolv till femton år gamla barn ska erbjudas vaccin mot covid-19 i Sverige. Vad ligger bakom beslutet nu och vilka avvägningar har gjorts? Per Brolin, barnläkare vid Karlstads centralsjukhus och Svenska Barnläkarföreningens representant i covid-19-vaccinfrågor, svarar en orolig mamma om varför hon ska vaccinera sitt…
 
Just nu vaccineras tonåringar som går i gymnasiet mot covid-19 i Sverige. I våra nordiska grannländer vaccineras också högstadieelever. Borde Sverige gå samma väg? Statsepidemiolog Anders Tegnell svarar på tonårsföräldern Lisen Olanders frågor kring hur man kan tänka om ens barn redan har antikroppar mot covid-19 efter bekräftad sjukdom. Och vilka …
 
Nu finns möjligheter att använda en molekylär genkniv, Crispr/cas9, som kan skära i gener exakt. Men kan enskilda gener verkligen ge svar på komplicerade sjukdomar? I den sjätte och sista delen av Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel kring Genen en högst privat historia tecknar bokcirkeldeltagarna på hypotetiska sista kapitel i boken. Charlotta Ingvol…
 
Vi tycks alla härstämma genetiskt från en kvinna som kanske levde för 200 000 år sedan. Diskussionen arv och miljö fortsätter i bokcirkelns del fem. Genetiskt går det att spåra vår anmoder via energifabrikerna mitokondrie-DNA, som bara ärvs på mödernet. Den genetiska anmodern som författaren Siddhartha Mukherjee kallar Eva. I debatten om arv och mi…
 
Adelns giftermålsmönster och fosterdiagnostik är olika sätt att påverka vilka barn som föds. I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel diskuteras dilemmat kring frivillighet och fosterdiagnostik. Bokcirkeldeltagarna Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, genetisk vägledare på Karolinska universitets sjukhuset och Petter Hellström, idehistoriker vid Uppsala univ…
 
Rosalind Franklin lyckades ta ett fotografi av molekylerna i DNA som inte ville sitta stilla vid porträttfotograferingen. Men hur gick det till när hennes manliga kollegor fick se bilden? I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel har vi nu kommit fram till tiden efter Andra Världskriget. Det börjar klarna att arvsmassan finns i DNA, men ingen vet hur byg…
 
Vi diskuterar rashygien och tvångssteriliseringar som florerade i början av 1900-talet, och söker svaret på hur de tankarna kunde uppstå. Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel utgår ifrån Genen en högst privat historia av Siddhartha Mukherjee. I bokcirkelns andra del ser vi hur snabbt det gick från kunskap kring ärftlighet till hur den började lanseras…
 
Kanske kan du få känna dig lite smartare efter att ha lyssnat på Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel. Vi tar oss an boken Genen en högst privat historia. I tider när utvecklingen går oerhört snabbt inom det genetiska området med möjligheter att kartlägga genetiska sjukdomar, i viss mån behandla dem och även en teoretisk möjlighet att påverka arvsanla…
 
Flera internationella studier pågår nu där antikroppar används för att angripa demenssjukdomen Alzheimer. Svensk forskning ligger bakom en av upptäckterna. Hittills finns läkemedel som lindrar Alzheimer, men det finns ingen bot. Kanske kan forskare vara ett steg på vägen nu genom att experimentella läkemedel testas för att försöka göra så att sjukd…
 
91-åriga Ingemar Grawé i Uppsala hade fått vaccin, men blev ändå sjuk. I Sverige har cirka 15 000 personer fått konstaterad covid-19 efter vaccinering. Inget vaccin ger hundraprocentigt skydd. Av den halva miljon personer som fått konstaterad covid-19 i Sverige i år har ungefär 3 procent blivit smittade trots att de fått minst en vaccindos. Ingemar…
 
Nu finns möjligheter att använda en molekylär genkniv, Crispr/cas9, som kan skära i gener exakt. Men kan enskilda gener verkligen ge svar på komplicerade sjukdomar? WEB I den sjätte och sista delen av Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel kring Genen en högst privat historia tecknar bokcirkeldeltagarna på hypotetiska sista kapitel i boken. Charlotta In…
 
Vi tycks alla härstämma genetiskt från en kvinna som kanske levde för 200 000 år sedan. Diskussionen arv och miljö fortsätter i bokcirkelns del fem. Genetiskt går det att spåra vår anmoder via energifabrikerna mitokondrie-DNA, som bara ärvs på mödernet. Den genetiska anmodern som författaren Siddhartha Mukherjee kallar Eva. I debatten om arv och mi…
 
Sverige har hittills beslutat om att skänka tre miljoner vaccindoser till fattigare länder. Är det nog? Och varför skänks till största del doser som vi själva inte vill ha? Biståndsminister Per Olsson-Fridh förklarar hur Sverige agerar i förhållande till den globala pandemin, och menar att Sverige är världsledande i förhållande till befolkningen bå…
 
Vad kan du göra i väntan på andra sprutan? Är det relevant att mäta antikroppsnivåer efter vaccinen? Och hur orolig behöver unga vara för biverkningar om de skulle erbjudas vaccin? Det är några av frågorna från lyssnare som tas upp i Vetenskapsradion Hälsas frågelådeprogram. Panelen består av Elisabeth Bernspång, läkare och utredare vid Läkemedelsv…
 
Adelns giftermålsmönster och fosterdiagnostik är olika sätt att påverka vilka barn som föds. I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel diskuteras dilemmat kring frivillighet och fosterdiagnostik. Bokcirkeldeltagarna Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, genetisk vägledare på Karolinska universitets sjukhuset och Petter Hellström, idehistoriker vid Uppsala univ…
 
Gravida Hillevi Persson undrar vad det finns för vetenskap bakom rekommendationer till gravida och covid19 vaccination. I Vetenskapsradion Hälsa får hon svar från forskare och experter. Gravida som blir sjuka i covid19 tycks ha en ökad risk för att föda för tidigt, visar en ny svensk studie i tidskriften JAMA. Att bli född för tidigt kan utgöra en …
 
Vad är orsaken till att en person kan känna oro inför vaccineringen? Hör i Vetenskapsradion Hälsa hur tveksamheten kan mötas. Det är stora skillnader på hur många som vaccinerar sig i olika områden. Attityder, oro och hur fattig eller rik man är visar tidigare forskning har betydelse för vaccinationstäckning. Världshälsoorganisationen konstaterar a…
 
91-åriga Ingemar Grawé i Uppsala hade fått vaccin, men blev ändå sjuk. I Sverige har cirka 15 000 personer fått konstaterad covid-19 efter vaccinering. Inget vaccin ger hundraprocentigt skydd. Av den halva miljon personer som fått konstaterad covid-19 i Sverige i år har ungefär 3 procent blivit smittade trots att de fått minst en vaccindos. Ingemar…
 
Rosalind Franklin lyckades ta ett fotografi av molekylerna i DNA som inte ville sitta stilla vid porträttfotograferingen. Men hur gick det till när hennes manliga kollegor fick se bilden? I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel har vi nu kommit fram till tiden efter Andra Världskriget. Det börjar klarna att arvsmassan finns i DNA, men ingen vet hur byg…
 
I mindre skala går det att ändra sitt sätt att leva efter att man fått sin vaccinspruta, men inte helt och hållet. Det menar flera experter som svarar på lyssnarfrågor i Vetenskapsradion Hälsa. Kan man vara ett litet gäng vaccinerade som återupptar sin tradition att fira Valborg tillsammans? Och vem kan resa till vem när bara en är vaccinerad ? Hur…
 
Flera internationella studier pågår nu där antikroppar används för att angripa demenssjukdomen Alzheimer. Svensk forskning ligger bakom en av upptäckterna. Hittills finns läkemedel som lindrar Alzheimer, men det finns ingen bot. Kanske kan forskare vara ett steg på vägen nu genom att experimentella läkemedel testas för att försöka göra så att sjukd…
 
Svenska virusforskare är besvikna på den rapport som gjorts på WHO:s uppdrag för att kartlägga pandemiviruset SARS-CoV-2 och dess ursprung. Många hade hoppats på att frågetecken skulle rätas ut när ett internationellt forskarteam tillsammans med kinesiska forskare skulle försöka kartlägga hur det kom sig att pandemiviruset tog sig in i människor, o…
 
Vad kan värsta eller bästa tänkbara utveckling av tredje vågen för pandemin i Sverige bli? Två experter diskuterar i Vetenskapsradion Hälsa. Den nya varianten av viruset Sars-Cov-2 som först hittades i Storbritannien och som nu är utbredd i Sverige tycks leda till ökad dödlighet. Men vad betyder vaccineringarna i sammanhanget? Och hur viktigt är de…
 
Vi diskuterar rashygien och tvångssteriliseringar som florerade i början av 1900-talet, och söker svaret på hur de tankarna kunde uppstå. Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel utgår ifrån Genen en högst privat historia av Siddhartha Mukherjee. I bokcirkelns andra del ser vi hur snabbt det gick från kunskap kring ärftlighet till hur den började lanseras…
 
Nutiden är svår, men när kommer framtiden, och hur blir den? Coronapandemins följder skapar psykisk ohälsa bland unga, med oro, stress och nedstämdhet. Men kanske behöver det inte bli så illa ändå? Rapporter och enkätstudier pekar åt samma håll: trenden sedan länge med ökande psykisk ohälsa bland unga förstärkas av coronapandemin. Många ungdomar up…
 
Hittills har nästan en miljon personer i Sverige fått första dosen vaccin. Vaccineringen är igång trots vissa förseningar. Idag är det lyssnarna som har fått skicka in frågor. Och frågorna är många. Det handlar om vilket vaccin som är bäst, hur man ska se på de olika doserna, risken för biverkningar, och mycket annat. I programmet svarar Elisabeth …
 
Nu ska även symptomfria kontakter på arbetsplatser börja testas, som ett led i smittspårningen. Men bara 30 000 snabbtester används varje vecka, fast det finns en miljon i Sverige. Det är antigentester som kallas snabbtester. I Frankrike används saliv för testning nu när sportlovsfirande elever kommer tillbaks till skolorna. Det verkar inte vara på…
 
Kanske kan du få känna dig lite smartare efter att ha lyssnat på Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel. Vi tar oss an boken Genen en högst privat historia. I tider när utvecklingen går oerhört snabbt inom det genetiska området med möjligheter att kartlägga genetiska sjukdomar, i viss mån behandla dem och även en teoretisk möjlighet att påverka arvsanla…
 
Vill du ta ett i dopp i en nyhuggen vak i en iskall vintersjö? Många testar på nu. Men det är ont om vetenskap kring hälsoeffekterna av att utsätta kroppen för den extrema stress som köldchocken innebär. Vinterbadare beskriver upplevelsen som fantastisk, magisk och oslagbar. Kallbad ger många en harmonisk omstart med kristallklara tankar, och det h…
 
Pandemin gör att många knä- och höftledsoperationer skjuts på framtiden. Men forskning visar att bästa sättet att förbereda sig för operation är att träna. Antalet personer som väntar på planerade operationer har ökat under coronapandemin. De flesta väntar på knä- och höftledsoperation, och de har ofta artros. I Vetenskapsradion Hälsa hör du två pr…
 
Nu kommer snabbtesterna som kan ge svar på om man är infekterad av covid-19. I Mölndal var man tidigt ute och där erbjuds nu all personal inom vård och omsorg ett test innan de börjar arbetspasset. Eftersom covid-19 kan smitta även när man inte har symptom, finns det risk att personal sprider smitta till boende utan att de själva anar att de bär på…
 
AstraZenecas coronavaccin är det som flest troligen kommer att erbjudas. Hör vad man vet om effektiviteten av vaccinet hos personer över 55 år och hur det kan hantera mutationer. Sverige har tecknat avtal om att köpa in flest doser av AstraZeneca sex miljoner doser, och möjliga två ytterligare miljoner doser. Det handlar om ett adenovirusvektorvacc…
 
Trots pågående pandemi så fungerar cancervården. Den sker snabbare än vanligt. De patienter som får diagnos blir opererade eller får behandling tidigare än innan pandemin kom. Sjukvården har valt att prioritera cancerpatienter under pandemin. Orsaken är att tiden för behandling kan påverka sjukdomens utveckling. Cancervården satsar till och med på …
 
De hittills godkända mRNA-vaccinerna mot corona har i ett fåtal fall kunnat ge kraftiga allergiska reaktioner. Än så länge vet inte forskarna varför, men det kan handla om emulgeringsmedlet PEG. De som tidigare har haft en allergisk reaktion mot PEG bör därför tala med sin läkare före vaccinering, säger Caroline Nilsson, som är en av Sveriges främs…
 
Vaccineringen mot viruset SARS-CoV-2 har nu dragit igång. Den som fått vaccinet kan fundera på vad det innebär. Hur fungerar vaccinerna mot coronapandemin och hur snabbt ger de skydd? I Storbritannien har en diskussion startat utifrån hur man ska hantera de olika typerna av vaccin. Kan man räkna med att två doser av vaccin får full effekt eller beh…
 
Med hjälp av den nobelprisbelönta genkniven CRISPR/Cas9 kan forskare snabbt och effektivt förstå sjukdomar på ett bättre sätt än någonsin. Kanske kan det även leda till bot. Upptäckarna av genkniven Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, tilldelas årets nobelpris i kemi. Och deras upptäckt har revolutionerat den biologiska forskningen. Främst …
 
Viruset Hepatit C smög sig på personer som fått blodtransfusioner fram till 1992. Årets nobelpristagare i medicin lyckades avslöja det. Hör den unika historien om hur viruset nu bekämpas. Åsa Lindholm opererades 1988 och fick flera påsar blod via så kallade blodtransfusion. Då gick inte blodet att kontrollera helt. Det okända viruset höll forskarna…
 
Den första januari måste alla regioner i Sverige ha ett system på plats för att rapportera in vaccinering mot covid-19. På så vis ska eventuella allvarliga biverkningar kunna följas. För första gången ska vuxenvacciner rapporteras in till det nationella vaccinationsregistret. Detta för att undvika situationen från pandemin 2009. Efter den pandemin …
 
Viruset hepatit C smög sig på personer som fått blodtransfusioner fram till 1992. Men genom årets nobelpris i medicin har det gäckande viruset avslöjats. En upptäckt som räddat miljontals liv. Åsa Lindholm opererades 1988 och fick flera påsar blod via så kallad blodtransfusion. Då gick inte blodet att kontrollera helt och många som fick blodtransfu…
 
Med hjälp av den nobelprisbelönta genkniven CRISPR/Cas9 kan forskare snabbt och effektivt förstå sjukdomar på ett bättre sätt än någonsin. Kanske kan det även leda till bot. Upptäckarna av genkniven Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, tilldelas årets nobelpris i kemi. Och deras upptäckt har revolutionerat den biologiska forskningen. Främst …
 
Biblioterapi, hälsofrämjande läsning, har en lång historia och möter stort intresse. Men fortfarande behövs större studier för att ämnet ska få mer vetenskaplig tyngd. Många forskningsresultat visar på biblioterapins potential att hjälpa, som komplement till andra behandlingar vid exempelvis psykisk ohälsa eller drogberoende. Sofia Oldin Cederwall …
 
I Vetenskapsradion Hälsa idag presenterar vi den färska rapport som visar att inkomst och var man bor avgör vem som drabbas hårdast av covid-19. Det visar en fördjupad analys från Stockholmsområdet. I våras var det mycket uppmärksamhet kring om man var född utomlands eller om man var trångbodd för att drabbas av covid19. Rapporten som kommer från E…
 
De med kronisk lungsjukdom är den grupp med underliggande sjukdomar som hade ökad risk för att dö i covid19 på IVA i Sverige i våras. Det visar en ännu inte publicerad studie. Det handlar om vad som hände med de drygt 1 500 patienter som under pandemins två första månader lades in på intensivvårdsavdelningar, IVA, i Sverige. Det som avgör risken at…
 
Morfin används i högutsträckning vid livets slut för covid19 patienter. Men det finns kritik hur väl patienter ses till och hur höga doserna är. De vetenskapliga beläggen är svaga för hur vården ska ske av covidpatienter vid livets slut. Därför används erfarenheter från andra sjukdomar som cancer och KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. Molekylärme…
 
Flera forskare menar att målen för coronavaccinen är för lågt satta. Men Läkemedelsverket säger att det bara godkänner vaccin som har robusta resultat. Vad som är ett effektivt vaccin är inte så enkelt att avgöra som det kanske kan låta. Inom forskarvärlden har en diskussion startats där flera ifrågasätter de mål som satts för coronavaccinförsöken.…
 
Personer med psykos har visat att det blir en bra och effektiv träning när de själva är ledarna. Ett forskningsprojekt som bara skulle hålla på några månader, har nu pågått i flera år. Orsaken är att deltagarna, de psykossjuka, själva tog vid där forskningen slutade. De utbildades till tränare och kunde visa på positiva effekter hos sina medpatient…
 
Stolthet, frustration och arbetsglädje. Alla känslor finns när pandemiforskningen beskrivs från några olika horisonter i forskarvärlden. Jakob Löndahl i Lund jobbar med att kartlägga virus i sjukhusmiljö. En kunskap som vården skrek efter i våras när det handlar om viruset SARS-CoV2. Han har förslag på vad som kunde ha gjorts för att resultaten sku…
 
Biblioterapi, hälsofrämjande läsning, har en lång historia och möter stort intresse. Men fortfarande behövs större studier för att ämnet ska få mer vetenskaplig tyngd. Många forskningsresultat visar på biblioterapins potential att hjälpa, som komplement till andra behandlingar vid exempelvis psykisk ohälsa eller drogberoende. Sofia Oldin Cederwall …
 
Hos vissa finns en osäkerhet om alla har fått den bästa möjliga vården under coronapandemin. Hur har besluten om att ge eller begränsa vårdinsatser fattats - och hur har de tagits emot? Många anmälningar har kommit in till IVO, inspektionen för vård och omsorg, visar en genomgång som Ekot gjort. Anhöriga ifrågasätter om deras närstående verkligen h…
 
Kramas säkert och ta saker pö om pö när det nu blir mer fritt att möta de äldre på äldreboendena. Det är en av uppmaningarna från sommarprataren och professorn i geriatrik Yngve Gustafson. Många längtar efter att få träffa sina anhöriga på äldreboenden. Men hur kan man göra det på ett säkert sätt? Yngve Gustafson, professor i äldresjukdomar, menar …
 
Loading …

クイックリファレンスガイド

Google login Twitter login Classic login