Så kan rekordgammalt mammut-dna hjälpa hotade djur idag

Vetenskapspodden

Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen.

Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt.

Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika.

I den här gamla arvsmassan kan forskarna se hur anpassningen till ett kallare klimat gått till, och om artbildningen bidrog till denna anpassning. De har sett att nästan alla de mutationer som påverkar fettlagring, temperaturreglering, hårtillväxt, lägre köldkänslighet och dygnsrytm fanns redan hos mammutar som levde för drygt en miljon år sedan, långt innan den ullhåriga mammuten uppstod.
I Vetenskapspodden diskuterar vi vad den här nya kunskapen om evolutionen och till exempel djurens klimatanpassning kan betyda för djur som lever idag. Att kunna analysera så gammalt dna kan lära oss mycket mer om hur djur påverkats under olika svåra perioder i historien, och det kan hjälpa till även i dagens bevarandearbete.
Dessutom kan det här inspirera forskargrupper som arbetar med gamla människosläktingar att försöka analysera äldre förmänniskor än vad vi gjort idag.

Medverkande: Torill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalist och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent
Programledare: Lena Nordlund
Tekniker: David Hellgren