Sveriges sista svältkatastrof åren 1867-69 (nymixad repris)

45:50
 
シェア
 

Manage episode 296553772 series 2309841
著作 Historiska Media and Historiska Media | Acast の情報はPlayer FM及びコミュニティによって発見されました。著作権は出版社によって所持されます。そして、番組のオーディオは、その出版社のサーバから直接にストリーミングされます。Player FMで購読ボタンをタップし、更新できて、または他のポッドキャストアプリにフィードのURLを貼り付けます。

Det är bara 150 år sedan Sverige drabbades av landets sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.


En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader — sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.


Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunde organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den.


I fjortonde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten – Hungeråren som formade Sverige.


Vid sidan om den statliga hjälpen genomfördes stora privata insamlingar till de nödlidande norrlänningarna i Sverige och utomlands. Bidrag i form av kontanter och livsmedel kom från Tyskland, Norge och Danmark, England, Italien, Holland, USA, Spanien, Portugal och Ryssland. Nödhjälp som skeppades uppför Norrlandskusten.


Till Norrbotten och Västernorrland levererades stora mängder spannmål så att antalet som svalt ihjäl stannade vid några hundra. I Västerbotten däremot dog flera tusen människor. Värst drabbades orter som lilla Robertsfors vid kusten och Bygdeå och Burträsk, där fyra eller fem gånger eller till och med sex gånger så många dog som under normala år.


Den stränga kylan följdes av torka år 1868. Men när landshövdingarna i Kronoberg, Gotland och Blekinge län i november 1868 vände sig till regeringen för att be om hjälp blev svaret nej.

Den samlade statistiken visar att det 1869 dog så många som 14 000 fler svenskar än under ett normalt år, vilket gjorde detta till det utan tvekan värsta av de tre nödåren.


Under åren 1867–69 dog sammanlagt ungefär 27 000 fler människor än det annars skulle ha gjort till följd av nöd och svält. Dessa nödår blev upptakten till en mass-emigration.



See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

191 つのエピソード